Statistik om jämställdhet 2023-2024

Skolan ska vara jämställd men samtidigt ser vi att det finns skillnader mellan flickor och pojkar - exempelvis upplevelsen av skolgången. Här har vi samlat några av de iakttagelser som Skolinspektionen lyft fram i rapporter och statistik när det gäller könsskillnader som publicerats mellan hösten 2023 och våren 2024.

Flickor har en mer negativ upplevelse av skolan än pojkar

Resultaten från Skolenkäten 2024 visar i likhet med tidigare år att flickor generellt sätt har en mer negativ upplevelse av sin skolgång jämfört med pojkar.

Två frågor om trygghet som återigen sticker ut är ”Känner du dig trygg i skolan?” och ”Känner du att du kan vara dig själv i skolan?”. Flickor är klart mindre benägna att ange det mest positiva svarsalternativet. Tydligast är skillnaden i årskurs 8. Där svarar endast 28 procent av flickorna att de helt och hållet känner sig trygga i skolan, att jämföra med 51 procent av pojkarna. Av pojkarna upplevde 44 procent att de helt och hållet kan vara sig själva i skolan. Motsvarande siffra för flickor är 23 procent.

Andra exempel på frågor där flickor har en klart mer negativ upplevelse jämfört med pojkar är om eleven tycker att lärarna förklarar vad hen behöver kunna i de olika ämnena samt möjligheten att få hjälp av elevhälsan.

Det finns ett fåtal frågor där flickor har en mer positiv upplevelse jämfört med pojkar. Det gäller exempelvis frågan ”Tycker du att lärarna behandlar alla elever lika oavsett om de är flickor, pojkar eller har annan könsidentitet?”.

Vanligare att individärenden rör pojkars missförhållanden än flickors

Skolinspektionen tar emot en stor mängd uppgifter om missförhållanden i skolor och utbildningsverksamheter varje år. Om missförhållandet gäller en enskild elev kan en riktad tillsyn - individ påbörjas. Riktad tillsyn genomförs vanligtvis inom ett eller ett par områden. Vilka dessa är avgörs från fall till fall. Under 2023 fattades 590 beslut för riktad tillsyn – individ. Ärendena avsåg oftare missförhållanden gällande pojkar än flickor. Av 183 beslut där brist konstaterats gällde ungefär en tredjedel flickor och två tredjedelar pojkar. De största skillnaderna mellan flickor och pojkar gällde bristbeslut om kränkande behandling mellan personal och elev.

Antal beslut med brist 2023 efter bedömningsområde och barnet/elevens kön

Jämställdhetsperspektivet inte tillräckligt integrerat i gymnasieskolans yrkesämnen

Skolinspektionen har granskat undervisningens kvalitet i 30 gymnasieskolor avseende yrkesämnena skogsmaskiner respektive bageri- och konditorkunskap. Granskningen visar bland annat att frågor som rör jämställdhet ges ett begränsat utrymme i undervisningen i de granskade yrkesämnena. På sammanlagt 19 av skolorna har Skolinspektionen bedömt att ett jämställdhetsperspektiv behöver integreras i undervisningen i större utsträckning, inklusive i samband med det arbetsplatsförlagda lärandet (apl).

Vid flera av skolorna förbereder lärarna eleverna inför apl genom att ta upp vilka förväntningar som råder på arbetsplatserna, vad som kännetecknar en god arbetsmiljö och vilken typ av bemötande som inte är acceptabelt. Det är däremot sällan som lärare och elever i undervisningen diskuterar om det finns vissa normer eller en särskild yrkeskultur i branschen, vad som har format den och hur den kan påverka arbetsmiljön och förutsättningarna för män och kvinnor att verka i respektive bransch. 

Vanligt att skolor brister i arbetet för att motverka könsbundna studie- och yrkesval

Skolinspektionen har granskat hur lärare arbetar med att motverka könsstereotypa föreställningar om ämnen, intressen och framtida studie- och yrkesval. Granskningen omfattar årskurs 4-6 i 30 skolor. Granskningen har fokuserat på hur lärarna utformar undervisningen utifrån en medvetenhet om begränsande könsnormer samt om undervisningen innehåller jämställdhetsfrågor. En aspekt i granskningen är också hur studie- och yrkesvägledning integreras i undervisningen.

Resultatet från granskningen visar att skolorna behöver göra mer för att motverka att elevernas framtidsval begränsas av könsstereotypa föreställningar. I de granskade skolorna saknas ofta ett medvetet arbete med att bryta begränsande könsmönster. Här finns risk för att ett ensidigt individperspektiv förhindrar att lärare kan få syn på och bryta de begränsande könsmönster som ofta uppstår i ett klassrum. Det är även ovanligt att undervisningen synliggör och låter eleverna diskutera könsstereotypa föreställningar. Många lärare arbetar däremot med att använda undervisningsmaterial och exempel som kan vidga bilden av hur flickor och pojkar kan vara.

Behövs mer arbete för att motverka begränsande studie- och yrkesval i kommuner med en låg utbildningsnivå

Skolinspektionen har granskat hur skolor i kommuner med en låg utbildningsnivå arbetar för att stärka elevernas tillit till den egna förmågan och ge dem möjlighet till utveckling. I detta ingår att eleverna ska få en bred bild av möjliga studie- och yrkesval. Skolor på platser där eleverna har svagare förutsättningar behöver bedriva ett särskilt medvetet arbete med dessa frågor som en del av det kompensatoriska uppdraget. Granskningen omfattar årskurs 7-9 i 30 skolor.

Granskningen visar att det ofta saknas ett skolgemensamt arbete för att motverka att elevernas framtidsval begränsas av föreställningar kopplat till kön, social eller kulturell bakgrund. Lärarna visar sällan på alternativ till stereotypa och traditionsbundna val i sin undervisning. Det sker inte heller något skolgemensamt arbete med att vidga elevernas perspektiv på möjliga alternativ för sin framtid. Granskningen ger exempel på att elever ibland upplever att lärares förväntningar kan påverkas av om eleven är en flicka eller pojke, exempelvis genom att lärare har lägre förväntningar på pojkar.

Analyser som genomförts uppdelat på kön, exempelvis skillnader mellan flickors och pojkars kunskapsresultat, leder sällan till att åtgärder vidtas. Skolorna behöver i större utsträckning uppmärksamma könsbundna studie- och yrkesval, då en svag utbildningstradition riskerar att bidra till könsrelaterade normer som begränsar flickor och pojkar på olika sätt.

Saknas ofta kunskap om hur neuropsykiatriska svårigheter yttrar sig för flickor och pojkar

Skolinspektionen har granskat tillgängligheten i lärmiljön för elever med neuropsykiatriska svårigheter i 30 skolor i årskurs 7-9. Bakgrunden är bland annat att det finns en risk att kön avgör vilket stöd elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning får. Granskningen fokuserar på elevernas behov, oavsett om de har en neuropsykiatrisk diagnos eller möter liknande utmaningar i lärmiljön utan att ha fått en diagnos.

Granskningen visar att det är vanligt att medvetenhet om hur neuropsykiatriska svårigheter kan yttra sig för flickor och pojkar saknas helt eller endast finns hos delar av personalen. Det är likaså vanligt att sådan kunskap inte vägs in i rektorns arbete, exempelvis vad gäller att erbjuda kompetensutveckling. Flera skolor uttrycker att de arbetar utifrån ett individperspektiv, vilket kan leda till att personalen riskerar att gå miste om att upptäcka mönster för flickor och pojkar gällande hur olika typer av svårigheter uttrycks. I skolor vars arbete bedöms ha hög kvalitet integreras ett genusperspektiv i arbetet med tillgängliga lärmiljöer och personalen får relevant kompetensutveckling inom området.