Trygghet och studiero 2024

Under våren 2024 genomförde Skolinspektionen Skolenkäten för tjugofjärde gången. Som tidigare visar resultatet att de flesta, men inte alla, elever känner sig trygga. Det är inte heller alla elever som tycker sig ha arbetsro under lektionerna. Elevernas upplevelse av trygghet och arbetsro varierar mellan skolor.

Klicka på bilden för högre upplösning

Skolenkäten är en del av Skolinspektionens granskning av landets skolor. Resultaten från enkäten syftar till att bidra med underlag för myndighetens granskningar genom att ge en bild av den sociala och pedagogiska miljön i varje skola.

Alla Sveriges skolor deltar i undersökningen under en löpande tvåårsperiod – hälften av skolorna deltog i år, den andra hälften deltog 2023. Årets enkät besvarades av 151 000 elever i årskurs fem och åtta samt gymnasiets år två, 45 300 lärare i grund- och gymnasieskolan samt 201 000 vårdnadshavare (läs mer längst ned) till barn i förskoleklass, grundskola och anpassad grundskola.

Ta del av resultaten från Skolenkäten 2024

Alla elever känner sig inte trygga

Som i tidigare Skolenkäter uppger de flesta elever att de känner sig trygga i skolan. Men det finns också de som uttrycker otrygghet, framförallt i årskurs 8, där en av fem elever (19 procent) svarar att de inte alls eller endast till viss del känner sig trygga.

Känner du dig trygg i skolan?
Svarsfördelning för elever i åk 5, åk 8 respektive år 2

Jämfört med resultaten från Skolenkäten 2022, då i huvudsak samma skolor ingick i undersökningen, är den upplevda tryggheten något sämre. Andelen som svarar att de helt och hållet eller till stor del känner sig trygga har minskat med två procentenheter bland elever i årskurs 5 och 8 samt en procentenhet bland elever i år 2. Detta är i linje med den utveckling vi sett i Skolenkäten sedan den startade 2010 med en gradvis minskad andel elever som uppger att de känner sig trygga.

Hur många av eleverna som svarar att de känner sig trygga varierar mellan skolor. Det finns skolor där runt hälften av eleverna svarar att de känner sig trygga och skolor där alla eller så gott som alla elever svarar detsamma.

Generellt sett så har också lärarna en positiv bild av elevernas trygghet i skolan, då en klar majoritet svarar att de upplever att eleverna helt och hållet eller till stor del känner sig trygga. Men samtidigt är det 16 procent av grundskolelärarna och 10 procent av gymnasielärarna som till viss del eller inte alls upplever att eleverna känner sig trygga.

Upplever du att eleverna känner sig trygga i skolan?
Svarsfördelning för grundskollärare respektive gymnasielärare

Jämfört med resultaten från Skolenkäten 2022 är det färre av lärarna som upplever att eleverna känner sig trygga – tre procentenheter bland grundskollärarna och två procentenheter bland gymnasielärarna. I tidigare skolenkäter har lärarnas svar varit tämligen oförändrade över tid. Om årets något mer negativa resultat är tillfälligt eller inte får kommande skolenkäter utvisa.

Även om det på total nivå råder samstämmighet mellan elevers och lärares uppfattning av tryggheten på skolan, kan svaren skilja sig på en och samma skola. Det finns skolor där eleverna är klart mer positiva än lärarna och skolor där förhållandet är det motsatta.

Man bör emellertid vara medveten om att frågornas formuleringar innebär att eleverna svarar utifrån sin egen situation, medan lärarnas svar utgår från en helhetsbedömning av tryggheten på skolan. Detta kan bidra till att elevers och lärares resultat inte alltid överensstämmer, något som visar att det är viktigt att rikta SkoIenkäten till olika målgrupper för att få en så bred bild som möjligt av olika förhållanden på skolorna.

Elever och lärare ger olika bilder av studiero

Bland elever i grundskolan svarar ungefär två av tio att det sällan eller aldrig är arbetsro på lektionerna och ytterligare fyra av tio svarar att det ibland är arbetsro (i frågan till elever om studiero används det mer välbekanta begreppet arbetsro). Det betyder att en minoritet av eleverna i grundskolan, runt fyra av tio, svarar att det ofta eller alltid är arbetsro. I gymnasieskolan tycks arbetsron vara bättre – nära sex av tio elever uppger att det ofta eller alltid är arbetsro på lektionerna.

Hur ofta är det arbetsro på lektionerna?
Svarsfördelning för elever i åk 5, åk 8 respektive år 2

Resultaten bland elever avseende arbetsro har i stort sett varit oförändrade sedan 2012, så årets resultat överensstämmer med dem från 2022.

Precis som för trygghet finns det en variation mellan skolor avseende hur eleverna bedömer sin arbetsro. Det finns skolor där en av tio elever svarar att det är arbetsro, samtidigt som det finns skolor där en klar majoritet av eleverna tycker sig ha arbetsro.

Lärarna har en mer positiv bild av studiero än eleverna, åtminstone när det gäller sina egna lektioner. De flesta lärare, drygt åtta av tio i grundskolan och nära nio av tio i gymnasieskolan, svarar att det alltid eller ofta råder studiero på deras lektioner. Väldigt få, endast några procent, svarar att det aldrig eller sällan råder studiero.

Hur ofta upplever du att det är studiero på dina lektioner?
Svarsfördelning för grundskollärare respektive gymnasielärare

Skillnaderna mellan hur elever och lärare uppfattar arbetsro/studiero kan till del bero på att en lärares svar utgår från en helhetsbedömning av studieron på enbart sina egna lektioner, medan elevens svar utgår från en samlad bedömning av hur hen upplever arbetsron under samtliga lektioner.

Årets resultat för både lärare i grund- och gymnasieskolan är något sämre jämfört med resultaten från 2022. Tre procentenheter färre av grundskollärarna och fyra procentenheter färre av gymnasielärarna svarade att det alltid eller ofta är studiero på deras lektioner.

Lektionstid går åt för att upprätthålla ordningen

Även om de flesta lärare, framförallt inom gymnasieskolan, svarar att de aldrig eller sällan behöver ägna en stor del av lektionstiden till att upprätthålla ordningen, finns det lärare som uppger det motsatta. Framförallt inom grundskolan där 15 procent av lärarna uppger att det alltid eller ofta går en stor del av lektionstiden till att upprätthålla ordningen och ytterligare 33 procent svarar att detta sker ibland.

Hur ofta går en stor del av lektionstiden till att upprätthålla ordningen?
Svarsfördelning för grundskollärare respektive gymnasielärare

Över åren har Skolenkäten visat att allt mer tid går åt för att upprätthålla ordningen, en utveckling som tycks fortsätta, då andelen grundskol- och gymnasielärare som svarar alltid eller ofta har ökat med tre respektive två procentenheter sedan 2022.

Resultat från vårdnadshavare

Resultat från vårdnadshavare redovisas inte i denna sammanställning. Eftersom svarsfrekvensen är låg bland vårdnadshavarna finns en osäkerhet i vilken mån svaren speglar gruppens uppfattning av skolan i stort. Resultatet är emellertid viktigt som underlag för inspektion, eftersom de på skolnivå kan ge signaler om missförhållanden.