Sämre förutsättningar för elever i kommuner med lägre utbildningsnivå

Det ska inte spela någon roll var i landet en elev får sin utbildning eller vilken utbildningsbakgrund föräldrarna har. Trots detta ser Skolinspektionen i en ny rapport att granskade skolor inte tillräckligt kompenserar för de utmaningar som en svag utbildningsnivå kan innebära.

- Kommuner där utbildningsnivån är lägre kan göra stora insatser för att elever ska få en bra skola och vidga deras möjligheter. Det finns dock enligt tidigare studier en risk att exempelvis traditioner inverkar på elevers attityder till studier och framtida val. För att möta en sådan risk behövs ett bra kvalitetsarbete. Vi har därför valt att granska ett antal kommuner med lägre utbildningsnivå. Brist på insatser i detta sammanhang kan vara en mer osynlig del av likvärdighetsproblemen i svensk skola, säger Helén Ängmo, generaldirektör för Skolinspektionen.

Resultatet från granskningen visar på stora kvalitetsbrister. Skolinspektionens övergripande bild är att de granskade skolorna inte arbetar tillräckligt för att stimulerar eleverna att nå så långt som möjligt. På de flesta skolorna saknas också ett skolgemensamt arbete för att vidga elevernas perspektiv på möjliga framtida studie- och yrkesval och studie- och yrkesvägledaren får många gånger axla detta arbete ensam.

- Bristande kvalitet i studie- och yrkesvägledningen begränsar elevernas möjligheter att göra välinformerade studie- och yrkesval. Vi ser istället att studie- och yrkesvägledningen är lågt prioriterad på skolorna och begränsas ofta till enskilda satsningar inför elevernas prao och gymnasievalet, berättar Helén Ängmo.

Elevers val av studier och yrke påverkas av såväl familjebakgrund, som av det lokala sammanhanget. Men även om den lokala utbildningstraditionen inverkar på skolans verksamhet har skolan potential att vidga deras syn på möjliga framtidsval. Genom att vidga elevernas perspektiv på sina framtida val kan skolan bidra till utveckling. Då begränsas inte eleverna av vare sig bakgrund, sina kunskaper om möjliga alternativ eller normer i samhället.

- Vi lägger inte någon värdering i framtida studie och yrkesval. Såväl att gå till högre studier som att välja att gå ut i arbetslivet efter ett yrkesprogram ger rika chanser inför framtiden. Men det viktiga är att det är elevernas eget val och att de har fått förutsättningar att göra ett aktivt val, menar Helén Ängmo.

Granskningen omfattar 30 kommunala grundskolor. De granskade skolorna ligger i 30 av de kommuner med lägst utbildningsnivå i landet, mätt som andelen invånare i åldern 16 år och äldre med eftergymnasial utbildning.

Här kan du läsa rapporten ”Grundskolor i kommuner med låg utbildningsnivå”.

För mer information kontakta:

Presstjänsten 08-586 080 60