Replik: Felaktiga påståenden
Vi lyssnar gärna på synpunkter men vi vill tydligt bemöta osakliga beskrivningar av vår verksamhet. Det skriver Skolinspektionens generaldirektör Helén Ängmo och chefsjurist Klara Cederlund i en replik på SvD Debatt.
I en replik på SvD Debatt invänder föräldranätverket Rätten till utbildning mot en debattartikel av fil dr Håkan Eilard och hans klargörande kring det juridiska regelverk inom vilket Skolinspektionen verkar. I repliken från föräldranätverket finns påståenden om Skolinspektionen som är felaktiga och osakliga. Vi vill därför bemöta dessa och den mediala diskussion som refereras till i båda artiklarna.
Föräldranätverket skriver att Skolinspektionen har slutat att kräva in viten. Detta är en felaktig beskrivning. Skolinspektionen tillämpar lagstiftningen kring vite och ansöker om utdömande av vite när det behövs.
För det första – i föräldranätverkets beskrivningar och i den medierapportering som man refererar till, är det tydligt att syftet med viten missförstås. Vitesförelägganden är ett påtryckningsmedel. Det fungerar inte som ett straff, som exempelvis böter. Målet med ett vitesföreläggande är inte att det ska dömas ut, utan att skolan ska rätta de brister Skolinspektionen har konstaterat. De allra flesta skolor och huvudmän har följt våra vitesförelägganden och då har vitet haft avsedd effekt.
Det är därför inte en korrekt beskrivning att hävda att Skolinspektionen inte lyckats döma ut viten. Detta tolkar vi som en sammanblandning med böter. Faktum är att vi i flertalet fall inte behövt ansöka om utdömande av vite eftersom berörda skolor har rättat de brister Skolinspektionen konstaterat. Då har instrumentet vite haft avsedd effekt. Grunden för vitet kan också ha fallit om Skolinspektionen återkallat huvudmannens tillstånd att bedriva skola eller om en huvudman lagt ner den skolenhet som vitet avsåg.
För det andra. I diskussionen förekommer att Skolinspektionen använt färre viten över tid. Det stämmer och beror främst på att en dom från Högsta förvaltningsdomstolen år 2020 i hög utsträckning påverkade Skolinspektionens arbete. Domen innebar att myndigheten alltid i vitesförelägganden tydligt behöver precisera vad som ska göras på en skola. I domen framgick att skollagens bestämmelser om det systematiska kvalitetsarbetet är för allmänna i sin karaktär för att vitesförelägganden på området ska bli tillräckligt tydliga och konkreta. Detta innebär att Skolinspektionen i vissa fall behöver tydligare lagstiftning och föreskrifter. Vi har vänt oss till regeringen i skrivelser om behovet av detta.
En tredje punkt vi vill lyfta är att brister kan återkomma på en skola även om de har åtgärdats en gång. Det har varit mycket otillfredsställande att se ett mönster att brister förekommer upprepat på vissa skolor och vi har även angående detta efterlyst en starkare reglering. Vi har nu en bättre lagstiftning som ger starka möjligheter att ingripa genom att återkalla tillstånd vid upprepade brister inom två år.
Till sist: vi vänder oss självfallet mot beskrivningen att Skolinspektionen inte skulle värna barns rätt till en fungerande skolgång eller att vi inte fullgör vårt uppdrag. Att verka för elevers rätt till en god utbildning är vårt kärnuppdrag och det är något Skolinspektionens inspektörer arbetar för varje dag i hela landet. Vi påtalar alltid brister som kan konstateras och vi tvekar inte att ingripa skarpt vid behov.
Skolinspektionen har en bred verktygslåda – allt från anmärkningar, förelägganden till stängningar av skolor – och vi gör normalt flera hundra ingripanden årligen. Över åren har de blivit alltmer skarpa. Vad som ofta inte framkommer i rapporteringen är att våra ingripanden över tid har haft en mycket hög rättelsegrad. De allra flesta huvudmän följer det vi ställt krav på för elevernas skull vid första uppföljningstillfället. Det tyder på att vi bidrar till förbättringar av skolan för att eleverna ska få den utbildning de har rätt till, vilket är vårt främsta mål. Vi lyssnar gärna på synpunkter men vi vill tydligt bemöta osakliga beskrivningar av vår verksamhet.
Helén Ängmo, generaldirektör Skolinspektionen
Klara Cederlund, chefsjurist Skolinspektionen
Tidigare artiklar i SvD:
”Skolinspektionen måste sköta sitt jobb” (2025-01-21)
”Fler viten löser inte skolans problem” (2025-01-17)