Tio år av elevers röster - Skolenkäten 2010-2020

Sedan Skolenkäten genomfördes för första gången 2010 har den varit en del av myndighetens inspektioner. Genom Skolenkäten får vi viktig kunskap om hur eleverna har det på sin skola. När vi tittar tillbaka kan vi konstatera att mycket är stabilt över tid och att förändringarna i resultaten varit relativt små.

Men det finns även områden där vi ser en mer negativ utveckling, det gäller särskilt när det handlar om tryggheten i skolan. I den här rapporten sammanfattar vi utvecklingen under perioden 2010-2020 för centrala områden som Skolinspektionen granskar. Det handlar om frågor som rör trygghet och studiero, stimulans och utmaningar, hjälp och stöd, bedömning och pedagogiskt ledarskap.

Förändring av tryggheten i skolan

Ett tydligt mönster är att elevernas svar övervägande positiva under hela tidsperioden och att lärarnas svar överlag är ännu mer positiva. Det finns dock en viss variation mellan såväl huvudmän och skolor som inom skolor. Flertalet elever uppger att de känner sig trygga i skolan men samtidigt ser vi att den upplevda tryggheten över tid har utvecklats i en svag och negativ riktning.

Elevernas upplevelse av studiero har inte förändrats nämnvärt över tid. Värt att notera är dock att även om elevernas upplevelse av studiero ligger på en relativt hög nivå så är det ändå många elever som inte har studiero i den omfattning som är önskvärd. Allt fler av lärarna uppger att de får lägga en stor del av undervisningstiden på att upprätta ordningen i klassrummet. Samtidigt är det allt färre elever som upplever att de vuxna reagerar när någon elev blir kränkt.

Några av de viktigaste resultaten under perioden 2010-2020

• År 2020 uppgav åtta av tio i åk 9 att de kände sig trygga och nio av tio i åk 5 och år 2. Förändringen över tid har emellertid gått i negativ riktning och särskilt gäller detta åk 9 där andelen trygga elever minskade från 89 till 79 procent mellan 2010 och 2020.
• I årskurs fem och årskurs nio är det allt färre elever som uppfattar att de vuxna reagerar om någon elev blir kränkt. Våren 2012 var det till exempel 70 procent av eleverna i årskurs 9 som uppgav att de vuxna reagerar vilket ska jämföras med 62 procent våren 2020.
• En av tre grundskolelärare uppgav 2020 att en stor del av undervisningstiden gick till att upprätthålla ordningen i klassrummet, mot tidigare en av fyra 2012. Detta till trots har den upplevda studieron bland elever inte förändrats mycket över tid.
• De flesta elever, åtta av tio i årskurs 9 och nio av tio i årskurs 5 och år 2, har över åren genomgående svarat att de får den hjälp de behöver i skolarbetet. Denna uppfattning delas också av vårdnadshavare.
• Över åren har en klar majoritet av eleverna, nio av tio, trott sig kunna nå kunskapskraven. Samtidigt har det funnits en viss osäkerhet på vad det är de behöver kunna för att klara dessa. Drygt en av fem elever svarar att de inte vet vad de behöver kunna för att nå kunskapskraven, ett förhållande som varit ungefär detsamma sedan 2012.
• De flesta av lärarna uppger att rektorerna har god kunskap om den dagliga verksamheten i både grund- och gymnasieskolan. Åtta av tio lärare tyckte det 2020, mot sju av tio lärare 2012.