Årsrapport 2022

I Skolinspektionens årsrapport 2022 berättar vi om våra erfarenheter gällande situationen i skolan. Det sker främst utifrån iakttagelser från tillsyn och kvalitetsgranskning av skolor och skolhuvudmän, men även utifrån arbetet med tillståndsprövning.

Omkring hälften av de skolor vi valt ut för tillsyn har haft brister

På omkring hälften av de skolor som valts ut för tillsyn under året har brister konstaterats inom något eller flera områden. Några vanliga exempel på problematiska iakttagelser från årets inspektion är en otillräcklig studiero och otillräckligt med stöd och stimulans till elever. Det förekommer även brister på flera skolor i arbetet med trygghet och mot kränkande behandling.

Kvalitetsgranskning visar på flera utvecklingsområden

Många skolor som inte valts ut för tillsyn har i stället kvalitetsgranskats. Detta görs antingen genom regelbunden kvalitetsgranskning som omfattar samma områden på alla utvalda skolor, eller genom tematisk kvalitetsgranskning som fokuserar på specifika teman. 

Under året har 170 skolor omfattats av regelbunden kvalitetsgranskning. Resultaten ger en bild av kvalitetsnivåer inom fyra områden som är av central betydelse för elevernas utbildning: rektors ledarskap, undervisning, trygghet och studiero samt bedömning och betygssättning. Omkring 90 procent av de skolor som omfattats av regelbunden kvalitetsgranskning bedömdes behöva höja kvaliteteten inom minst ett av de fyra områdena. Merparten av skolorna bedömdes ha utvecklingsbehov inom två eller tre av de fyra områdena.

Huvudmän behöver mer aktivt ta ansvar

Många skolhuvudmän behöver ta ett mer aktivt ansvar för att ge skolorna rätt förutsättningar. Varje huvudman behöver se till att ha god kunskap om sina olika skolors situation och problem samt att genomföra träffsäkra åtgärder.

En viktig del i huvudmännens ansvar är att genomföra kompensatoriska åtgärder, som bland annat ska minska segregationens negativa effekter. Huvudmännens position innebär ett unikt handlingsutrymme för denna uppgift. Men vår erfarenhet är att det finns en stor spridning i hur väl huvudmän lyckas omsätta det kompensatoriska uppdraget till nytta för eleverna. Tre av fyra huvudmän som omfattats av regelbunden kvalitetsgranskning behöver utveckla detta arbete.