Elevhälsans arbete när undervisningen bedrivs på distans

Vid återgången till närundervisning behöver skolorna vara medvetna om eventuella negativa hälsoeffekter av undervisning på distans. Det finns elever som är oroade inför att återgå till närundervisning. Det finns också en risk att kraven på prestation blir alltför höga om skolpersonal och elever ser återgången som ett tillfälle att ta igen förlorad tid. Därför är det viktigt att huvudmän, rektorer, lärare och elevhälsa anlägger ett elevhälsoperspektiv på återgången och tar höjd för att det kan behövas stärkta insatser för elevernas hälsa, gemenskap och studiemotivation. Särskilt viktigt är att skolan arbetar för att fånga upp eventuella nya hälsorisker och situationen för redan tidigare mer sårbara elever eller elever med problematiska hemförhållanden.

För att minimera risken att elever faller mellan stolarna och säkerställa goda underlag för skolans stöd- och elevhälsoarbete behöver skolorna sammanställa information från många olika källor och analysera denna på individ-, grupp- och skolnivå. Detta gäller både vid undervisning på distans och vid återgången till närundervisning på heltid. Annars riskerar elevernas stöd och resurser hemifrån få en än mer avgörande betydelse, vilket kan äventyra skolans kompensatoriska uppdrag och skapa olikvärdiga förutsättningar för hälsa och lärande.

Huvudmännen har satsat mycket på kompetensutveckling för lärare för att de ska kunna bedriva undervisningen på distans. Men det är viktigt att även elevhälsans personal ges fortbildning vad gäller digitala verktyg så att de ska kunna utveckla sina arbetssätt. Här kan finnas stor utvecklingspotential och ett viktigt arbete för att säkerställa likvärdighet och spridning av goda exempel.

Att skolorna initialt valde att prioritera åtgärdande insatser och ställa in sina förebyggande och hälsofrämjande insatser kan ses som en rimlig respons på elevernas behov och de utmaningar som det innebar att ställa om till undervisning på distans. Men många av de granskade skolorna avstår fortfarande från förebyggande och hälsofrämjande insatser och beskriver att elevhälsan är upptagen med åtgärdande insatser för enskilda elever. Rektor och huvudman behöver ta ansvar för att förebyggande och hälsofrämjande insatser genomförs, inte minst mot bakgrund av att elevernas hälsa och lärande upplevs ha påverkats negativt och att redan utsatta elevgrupper drabbats värst.

Många lärare i denna granskning beskriver att undervisning på distans har utvecklats allteftersom de fått mer erfarenhet av de digitala verktygen och vilken undervisning som fungerar i digitala klassrum. Men det är tydligt att detta arbete främst har varit reaktivt och att man sällan har nyttjat elevhälsans olika professioner för att ge sina perspektiv på de digitala lärmiljöernas utmaningar och möjligheter. Erfarenheterna från tre terminer med undervisning på distans bör användas för att utveckla skolans lärmiljöer både under och efter perioden med undervisning på distans.