Utbildning under påverkan av coronapandemin i grundskolan och grundsärskolan
Sverige är ett av få länder i Europa vars grundskolor och grundsärskolor inte stängde i samband med att covid-19 pandemin utbröt under våren 2020. Rapporten bidrar med en viktig lägesbild från första halvan av höstterminen 2020 av hur rektorer och elever själva bedömer att skolan har hanterat denna situation och de omställningar som pandemin dittills medfört.
Rapporten bygger på rektorernas och elevernas egna skattningar av vad de anser fungerat bra samt de utmaningar som kvarstår, med fokus på undervisningen och arbetet med att främja elevernas närvaro i skolan.
Granskningen genomfördes inte som en ordinarie inspektion av Skolinspektionen utan tog formen av en lärande och framåtsyftande granskning som bygger på rektorernas och elevernas egna bedömningar. Skolinspektionen har alltså inte gjort några självständiga prövningar av dessa bedömningar. Granskningen skedde strax före den nu ökade smittspridningen i Sverige av covid-19, och rapporten speglar alltså det läge som rådde i början av hösten.
Detta har vi granskat
I granskningen genomfördes telefonintervjuer med 247 utvalda rektorer från grundskolan och 13 rektorer från grundsärskolan och ett urval av elevrepresentanter från 237 skolor, främst från grundskolan, under vecka 35–42. Under intervjun fick rektorerna och eleverna även göra egna skattningar av hur arbetet har gått och vilka eventuella utmaningar som kvarstår inför höstterminen. Det underlag som ligger till grund för rapporten är svar på de kartläggande skattningsfrågorna som samtliga skolor som ingått i granskningen besvarat och en kvalitativ analys från intervjuer med 50 skolor (45 grundskolor och 5 grundsärskolor) från perioden vecka 35–37. Därutöver har detta kompletterats med 8 grundsärskolor från senare veckor, vilket innebär att samtliga 13 grundsärskolor i urvalet och totalt 58 skolor har ingått i den kvalitativa analysen.
Sammanfattande resultat
Rektorer ger uttryck för att:
- Flertalet grundskole- och grundsärskolerektorer beskriver att de har en god beredskap för att hantera de omställningar som krävs med anledning av pandemin och att de i stor utsträckning fått stöd i detta arbete från skolornas huvudmän.
- Flera av skolorna har erfarit ökad såväl personal- som elevfrånvaro under våren. Skolorna har dock på flera sätt stärkt arbetet med att följa upp frånvaro. De har också utvecklat olika strategier för att hantera detta genom högre grad av samverkan mellan lärare, beredskap för omorganisering och olika lösningar för att elever ska kunna delta i undervisning hemifrån. Lärare har enligt rektorerna upplevt en fortsatt ökad arbetsbelastning under pandemin, vilket huvudmän behöver ha med i sina riskbedömningar och fortsatta planering.
- Viss förberedelse finns för en eventuell skolstängning genom att många grundskolor planerat för eller prövat att undervisa genom digitala verktyg. Rektorer ser dock särskilda utmaningar vad gäller yngre elever och elever i behov av särskilt stöd. Rektorer ser också att det kompensatoriska uppdraget blir ännu svårare att genomföra vid en eventuell skolstängning och att elevers olikvärdiga förutsättningar i tillgång till digitala verktyg kan påverka deras möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen.
- Grundsärskolerektorer har i mindre utsträckning planerat för en skolstängning då de menar att det för deras elevgrupp inte är lämpligt eller möjligt att bedriva undervisning med kvalitet på distans.
- Många rektorer har gjort en analys av hur kunskapsresultaten har påverkats av omständigheter kopplade till pandemin, och de menar att resultaten inte har visat på någon större påverkan. Däremot har vissa moment i undervisningen fått skjutas upp, främst av smittskyddsskäl.
- Merparten av rektorer uppger att de har en god lägesbild av elevers behov av stöd och att få nya stödbehov uppkommit kopplat till pandemin. Rektorer bedömer också att de har god beredskap för att upprätthålla stöd vid omställningar kopplade till pandemin, men ser att stödbehov kan förändras eller utökas vid en eventuell skolstängning
- Många skolor har intensifierat sin information till vårdnadshavare om skolans arbete under pandemin och merparten av rektorer upplever att det finns en god dialog med vårdnadshavare, som i vissa fall till och med har utvecklats under pandemin. Det finns skolor som har strategier för att nå ut med information på flera språk. Samtidigt finns det andra som saknar motsvarande strategier och ger uttryck för att det är en utmaning att nå fram till vissa vårdnadshavare som inte har svenska som sitt modersmål, i synnerhet om en skolstängning skulle bli aktuell.
- Rektorer i såväl grundskola som grundsärskola har sett behov av uppsökande kontakt med oroliga vårdnadshavare. Genom tydlig information om skolans arbete för att motverka smittspridning, skolpliktens betydelse och ett tillgängligt och lyhört förhållningssätt menar rektorer att de har lyckats få nästan alla vårdnadshavare trygga med att låta eleverna återvända till skolan. Det kan dock finnas enstaka elever som fortfarande hålls hemma, men då handlar det enligt rektorerna om speciella omständigheter. Skolinspektionen ser att rektorer har rika exempel på hur nya former av uppföljning av frånvaro utvecklats
Elever ger uttryck för att:
- Såväl grundskolor som grundsärskolor har på ett aktivt sätt infört och informerat om åtgärder för att minska smittspridning. Elever är i större utsträckning än rektorer ifrågasättande till efterlevnaden av vissa åtgärder. Trängsel i skolans lokaler och svårighet att hålla avstånd framstår som särskilda utmaningar i arbetet för att motverka smittspridning.
- Elever uppger att det inte förekommer någon utbredd oro kring pandemin och att de ofta vet vem de ska vända sig till om de känner sig oroliga. Samtidigt efterlyser elever ett mer proaktivt och uppsökande arbete från skolans sida för att identifiera och stödja de elever som upplever oro, och att detta arbete ska ske på individnivå.