Kartläggning av ett antal huvudmäns arbete med lovskola och tillhörande prövning

Skolinspektionen befarade att trycket på lovskolorna skulle bli högre än vanligt sommaren 2020 och initierade därför en kartläggning av huvudmännens arbete för att ge eleverna ett attraktivt erbjudande och en undervisning av hög kvalitet inom ramen för lovskola.

Corona-pandemin medförde i våras förändrade förutsättningarna att bedriva undervisning i både grund- och i gymnasieskolan. Regeringen beslutade därför att utöka statsbidraget gällande lovskolan. Syftet var att fler elever skulle kunna få möjlighet att delta i lovskola och därmed förbättra sina möjligheter att bli behöriga till gymnasieskolans nationella program eller uppnå en gymnasieexamen.

Vi har tittat på huvudmannens organisering av lovskola, huvudmannens erbjudande till eleverna och huvudmannens arbete med att utveckla verksamheten. Vi har också ställt frågor om organiseringen av eventuell prövning efter lovskola.

Resultaten i korthet

• Lovskola har i huvudsak anordnats i elevernas ordinarie skola, med behöriga lärare och med de anpassningar som behövts för att hindra smittspridning.
• Samtal om framtiden, möjlighet till slutbetyg och examen samt sociala aspekter har motiverat eleverna att delta.
• Huvudmännens arbete med uppföljning har resulterat i utveckling av verksamheten – exempelvis har flera huvudmän valt att sprida ut lovskolan på flera lov.
• Arbetet med prövning fungerar i stort – huvudmännen ser lärarnas behörighet som den viktigaste faktorn för att stödja en rättvis och likvärdig betygssättning.

En lovskola som gör skillnad

Skolinspektionen har inte gjort någon kvalitetsbedömning av huvudmännens arbete, utan beskrivningarna utgår från huvudmännens uppfattning i olika frågor.

De intervjuade huvudmännens erfarenheter har på ett värdefullt sätt belyst viktiga aspekter när det gäller att anordna lovskola.  Det handlar bland annat om att tidigt identifiera de elever som kan vara i behov av lovskola. På så sätt ges mer tid att anpassa erbjudandet om lovskola. En framgångsfaktor för att motivera eleverna att delta tycks vara att göra erbjudandet personligt och relevant för eleverna. Huvudmän ger exempel som att anpassa start- och sluttiderna, att även skolans studie- och yrkesvägledare är med i arbetet samt att elevens ordinarie lärare tillsammans med eleven planerar arbetet under lovskolan.

Lovskolan löser inte allt

Den ordinarie undervisningen och stödet till eleverna ska alltid så långt som det är möjligt ge alla eleverna förutsättningar att nå kunskapskraven utan att behöva delta i lovskola. Genom att stötta eleverna löpande under läsåret kan lovskolan utgöra ett mer effektivt komplement till den ordinarie undervisningen för de elever som behöver den. Flera huvudmän har sett att det är en framgångsfaktor att anordna lovskola under höst-, sport- och påsklov och ge elever chans att komma ikapp i undervisningen. Några huvudmän beskriver också andra insatser under terminernas gång för att stärka elevernas möjligheter att nå kunskapskraven, det vill säga – de arbetar för att så få elever som möjligt ska behöva lovskola under sommaren.

Att så långt det är möjligt minimera behovet av lovskola – och skräddarsy erbjudandet för de elever som behöver den undervisningen – ökar möjligheterna till en lovskola som gör verklig skillnad för eleverna. 

Om kartläggningen

Totalt intervjuades företrädare för 66 huvudmän, under veckorna 26 och 27. Intervjuerna avsåg i 39 fall grundskolan och i 27 fall gymnasieskolan. Hälften av huvudmännen var enskilda och hälften offentliga.