Skola inom statlig tvångsvård - kvalitet och kontinuitet i utbildningen vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem

Tvångsomhändertagna barn och ungdomar är en utsatt grupp med bland annat många skolavbrott. Placering på ett särskilt ungdomshem är en av de mest ingripande åtgärderna som kan vidtas mot ett barn eller en ungdom. Eftersom utbildning är den enskilt mest avgörande skyddsfaktorn för ett barns eller en ungdoms framtida möjligheter är det särskilt viktigt att eleverna erbjuds en utbildning med hög kvalitet vid SiS.

Skolinspektionen har granskat utbildningens kvalitet och kontinuitet vid de skolor som drivs av Statens institutionsstyrelse, SiS.

Den sammanfattande bilden är att utbildningen och dess innehåll har förbättrats sedan Skolinspektionens tidigare inspektioner. Satsningar på skolan har gjorts och utbildningen har utvecklats. Flera områden som rör skolverksamhetens status, elevernas undervisningstid och frånvaro är däremot områden som behöver fortsatt prioritet. 

Viktigaste iakttagelserna

• Förbättringar har skett men kvaliteten behöver höjas på flera områden
  SiS har under de senaste åren byggt upp en ny och förbättrad skolorganisation. Exempelvis har rektorer anställts på alla skolor, fler lärare har rekryterats och det finns också flera stödfunktioner för skolverksamheten på myndigheten. Skolverksamhetens status och betydelse för eleverna når däremot inte ut i hela myndigheten. På vissa institutioner finns inte tillräcklig samsyn och samverkan mellan personal på avdelningar och skola, vilket påverkar elevernas skolgång negativt. 
  
  
• Varierande förväntningar på elevernas förmåga till utbildning
  Undervisningstiden varierar för eleverna. Det finns också variationer i hur undervisningstid beräknas, det vill säga hur lång en undervisningstimme är, liksom hur frånvaro rapporteras och vad som betraktas som giltig respektive ogiltig frånvaro.
  
  Förväntningarna och synen på icke skolpliktiga ungdomars deltagande i skolverksamhet skiljer sig mellan skolor. Ett fåtal institutioner har en tydlig förväntan på att icke skolpliktiga elever ska läsa motsvarande heltidsstudier i så stor utsträckning som möjligt, medan utbildning på andra institutioner mer betraktas som ett erbjudande. Skolfrånvaron är generellt hög och varierar mellan skolor, och flickors skolfrånvaro är dubbelt så hög som pojkars. 
  
  Det finns även flera positiva iakttagelser. Exempelvis har lärarna höga förväntningar på elevernas förmåga till utbildning. Utbildningen planeras i regel utifrån ett tydligt pedagogiskt perspektiv, tydliga koppling görs till kunskapsmässiga mål och goda möjligheter ges till elevinflytande vid planering av utbildningen. Undervisningsgrupperna är små, individanpassade och elevernas inflytande är stort. 
  
  
• Risk för att utbildningen inte blir likvärdig
  Skolorna ser olika ut både när det gäller hur skola erbjuds (vilka ämnen och kurser som erbjuds) och mängden undervisningstid. Säkerhetsaspekter medför också att skolan på vissa institutioner bedrivs på avdelningar och på andra i gemensamma skolhus. Detta påverkar förutsättningarna för elevernas skolgång och deras rätt till en likvärdig utbildning. Det finns också svårigheter i att säkerställa likvärdighet mellan skolor då institutionerna och tillhörande skolor är något av ”egna öar” i myndigheten.
  
  
• Elevernas skolgång kan inte följas upp efter avslutad placering
  SiS ska följa upp elevernas skolgång efter avslutad placering. Detta sker dock inte. SiS saknar i och med detta ett viktigt verktyg för att följa upp, utvärdera och utveckla skolverksamhetens kvalitet. Elevernas upplevelse av sin pågående skolgång på SiS följs däremot upp och denna uppföljning visar att eleverna är nöjda med skolan.

Om granskningen

Granskningen omfattar 22 av de 23 skolor som finns inom SiS. Den 23:e skolan utgjorde pilot i granskningen. Detta innebär att granskningen inkluderar samtliga skolor som drivs av Statens institutionsstyrelse.

Genomförandet har skett på distans till följd av såväl Covid19-restriktioner som av besöksrestriktioner vid de särskilda ungdomshemmen. 

Underlaget består av intervjuer med huvudmannen och rektorerna, ett urval av lärare och övrig skolpersonal, institutionscheferna samt en elevenkät.

Detta har vi granskat

Syftet har varit att granska utbildningens kvalitet vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem, med fokus på om utbildningen präglas av ett tydligt pedagogiskt perspektiv som ger eleverna förutsättningar för kontinuitet i lärandet och framtida skolgång.

Granskningen har fokuserat på följande frågor: 

• I vilken utsträckning är SiS-hemmens planering av elevens utbildning tydligt förankrad utifrån ett pedagogiskt perspektiv?
• I vilken utsträckning arbetar SiS för att utbildningens omfattning och innehåll ska hålla hög nivå och att utbildningen ska vara en prioriterad del av SiS verksamhet?
• I vilken utsträckning skapar SiS-hemmen goda förutsättningar för kontinuitet i elevernas fortsatta skolgång efter placering vid SiS?

Skolinspektionen har enbart granskat utbildningen inom SiS då det är den som ligger inom vårt ansvar. Omhändertagande samt vård och behandling av barn och ungdomar på SiS omfattas inte av Skolinspektionens tillsynsansvar och ingår därför inte i granskningen.

Tidigare granskningar

Skolinspektionen har granskat SiS skolverksamhet tid två tidigare tillfällen, år 2015 och 2016. Dessa går att ta del av via länkarna nedanför under rubriken Relaterat.

Kontakt

Hanna Antonsson, projektledare för granskningen.