Fortsatta utbildningsvägar efter språkintroduktion

En fullbordad gymnasieutbildning är en viktig faktor för att kunna etablera sig i arbetslivet. Gymnasieskolans introduktionsprogram Språkintroduktion ska möjliggöra för nyanlända elever att så snart som möjligt gå vidare i sina studier. Skolinspektionen har granskat huvudmäns och skolors arbete för att ge nyanlända elever förutsättningar att gå vidare inom gymnasiet eller till vuxenutbildning efter språkintroduktion.

Granskningen visar att de flesta huvudmän och skolor har god kunskap om gruppen nyanlända elever på språkintroduktion och om de särskilda behov dessa elever har för att kunna ta sig vidare inom utbildningssystemet. Däremot behöver vägledningen utvecklas, och rektor behöver ta större ansvar för arbetet med att främja social inkludering.

Om språkintroduktion

Under senare år har nyanlända elever blivit en allt större målgrupp för gymnasieskolan. Språkintroduktion är det största av gymnasieskolans introduktionsprogram sett till antalet elever och det femte största programmet inom gymnasieskolan. Programmet vänder sig till nyanlända ungdomar som inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till yrkesprogram och som behöver en utbildning med tyngdpunkt i svenska språket. Språkintroduktion ska möjliggöra för nyanlända elever att så snart som möjligt gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning.

Skolinspektionen har granskat totalt 21 skolor, varav två fristående och en skola med kommunalförbund som huvudman.

Viktiga iakttagelser

Granskningen visar att de flesta huvudmän och rektorer har god kunskap om gruppen nyanlända elever på språkintroduktion och om de särskilda behov dessa elever kan ha för att ta sig vidare i utbildningssystemet. De flesta huvudmän och rektorer arbetar för att underlätta elevers övergång från språkintroduktion till fortsatt utbildning. Samtidigt visar granskningen att studie- och yrkesvägledningen behöver synliggöras i högre grad i huvudmännens och rektorernas styrning och kvalitetsarbete för att eleverna ska få en god överblick över fortsatta utbildningsvägar. Vidare behöver rektorer ta större ansvar för arbetet med att främja social inkludering för alla elever.

Granskningen visar:

• Nästan alla granskade huvudmän har en god beredskap för fortsatta utbildningsvägar för nyanlända elever som ska gå vidare från språkintroduktion.
• Majoriteten av huvudmännen och rektorerna har strukturer och rutiner som syftar till att påskynda och underlätta nyanlända elevers övergångar från språkintroduktion till fortsatt utbildning.
• Vägledning som en kritisk resurs för nyanlända elever synliggörs inte tillräckligt i huvudmäns och rektorers styrning.
• Det finns särskilda utmaningar gällande studie- och yrkesvägledning för elever som på grund av ålder behöver gå vidare till komvux.
• Få skolor överväger möjligheten för vissa nyanlända elever att samläsa vissa gymnasiekurser tillsammans med elever på nationella program.
• Arbetet med att främja social inkludering för alla elever sker inte kontinuerligt.

Utvecklingsområden

Utvecklingsområden har identifierats hos nästan alla granskade huvudmän och skolor. Hos närmare hälften av huvudmännen och skolorna har utvecklingsområden identifierats under alla frågeställningar/delfrågeställningar. För att alla elever på språkintroduktion ska ges goda förutsättningar att ta sig vidare i utbildningssystemet har vi identifierat huvudsakligen följande utvecklingsbehov:

Skolinspektionen bedömer att granskade huvudmän behöver:

• Säkra att studie- och yrkesvägledningen finns med i det systematiska kvalitetsarbetet.
• Följa upp arbetet med studie- och yrkesvägledning för nyanlända elever på språkintroduktion.
• Se till att det finns centrala riktlinjer eller dylikt som säkerställer att relevant information överlämnas när elever går över från språkintroduktion till andra introduktionsprogram, nationella program eller komvux och se till att informationen används.

Skolinspektionen bedömer att granskade rektorer behöver:

• Säkra att studie- och yrkesvägledningen finns med i det systematiska kvalitetsarbetet och att det finns ett långsiktigt perspektiv för nyanlända elever.
• Se till att det finns strukturer och rutiner för övergångar som är anpassade till behovet för nyanlända elever på språkintroduktion.
• Se till att skolan har ett välfungerande och kontinuerligt arbete med inkludering av eleverna på språkintroduktion i hela skolans pedagogiska och sociala gemenskap.

Detta har vi granskat

Skolinspektionen har granskat huvudmäns och skolors arbete för att ge nyanlända elever förutsättningar att gå vidare inom gymnasiet eller till vuxenutbildning efter språkintroduktion.

Frågor vi tittat på:

1. I vilken utsträckning har huvudmannen ett långsiktigt och samordnat arbete för nyanlända elevers fortsatta utbildningsvägar?
2.  I vilken utsträckning arbetar rektor för: 

a) en strukturerad kontakt mellan språkintroduktion och fortsatta utbildningsvägar?
b) en vägledning som ger nyanlända elever en god överblick över fortsatta utbildningsvägar?