Skolans arbete med extra anpassningar
12 av 15 skolor som Skolinspektionen har granskat behöver utveckla det arbetet för att eleverna ska kunna nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. På flera skolor är det inte tillräckligt tydligt vad extra anpassningar innebär.
Elever som inte når målen eller som riskerar att inte nå målen ska få stöd i form av extra anpassningar eller särskilt stöd. Det som skiljer särskilt stöd från extra anpassningar är ofta insatsernas omfattning och varaktighet. Särskilt stöd brukar vara mer omfattande och pågå under en längre tid.
Extra anpassningar kan till exempel handla om att
- planera och strukturera ett schema över skoldagen
- ge extra tydliga instruktioner
- ge förklaringar av ett ämnesområde på ett alternativt sätt
- ge färdighetsträning inom ramen för den ordinarie undervisningen (som exempelvis lästräning).
Extra anpassningar kan också handla om särskilda läromedel eller utrustning (som anpassade programvaror) och enstaka specialpedagogiska insatser.
Lagändring om extra anpassningar
Den 1 juli 2014 genomfördes en lagändring om extra anpassningar för att förtydliga reglerna om extra anpassningar och särskilt stöd samt för att minska lärarnas arbete med åtgärdsprogram och annan dokumentation.
Syftet med granskningen
Syftet med denna granskning är att bedöma om elever som har behov av extra anpassningar får det i undervisningen. Vidare syftar granskningen till att bedöma om anpassningarna utgår från elevernas förutsättningar och behov så att de kan nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.
Granskningens resultat
Vid 5 av 15 skolor har Skolinspektionen bedömt att skolan gjort en tillräcklig analys av elevens förutsättningar och behov för att kunna ge eleven relevanta extra anpassningar. Vid 4 av 15 skolor har Skolinspektionen bedömt att extra anpassningar i nuläget ges utifrån elevens förutsättningar och behov så att eleverna kan nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.
I flertalet granskade skolor har Skolinspektionen sett brister. Vid 11 skolor har Skolinspektionen pekat ut ett eller flera utvecklingsområden.
Skolinspektionen kan sammantaget konstatera att arbetet med extra anpassningar kommit olika långt vid de granskade skolorna.
Kvalitetsgranskningens huvudresultat är följande:
Arbetet med att utveckla och etablera arbetssätt med extra anpassningar är fortfarande i ett uppbyggnadsskede
Två år efter lagändringen håller flera skolor fortfarande på med implementeringsarbetet. I flera skolor är det fortfarande oklart vad som avses med extra anpassningar och hur det genomförs med god kvalitet. Begreppet extra anpassningar kan även ibland sammanblandas med andra aktiviteter i undervisningen och med särskilt stöd.
Många skolor har inte identifierat vilka behov eleverna har
Granskningen visar att skolorna endast lyckas identifiera de sammantagna behoven i var tredje elevfall. Flera skolor diskuterar snabbt en eventuell åtgärd för eleven men analyserar inte alltid först hur behovet ser ut. Skolorna bedömer således ofta insats före behov
Eleverna får sällan de extra anpassningar de behöver för att ges förutsättningar att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling
Endast för var fjärde elev matchar de extra anpassningarna som ges elevens behov. När det inte matchar kan det exempelvis handla om att de anpassningar som gjorts är alltför kortsiktiga eller att eleverna behöver fler anpassningar än de som gjorts.
Skolan följer sällan upp effekten av de extra anpassningarna
I nästan hälften av elevfallen följer skolan inte upp de extra anpassningarna för att säkerställa att de ger avsedd effekt.
Sammanfattande slutsats
Utifrån dessa resultat drar Skolinspektionen slutsatsen att ansvariga rektorer har en avgörande betydelse för att se till att det finns tillräckligt med tid och kompetens för att tillgodose elevernas behov av extra anpassningar, samt att skapa rutiner för hur kvalitetsarbetet avseende arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd ska bedrivas på skolenheten. Detta är ansvar som åligger rektorn. När rektorn inte skapar en organisation där lärare och elevhälsa samverkar, inte avsätter tid för lärarna och elevhälsan, inte drar upp riktlinjer och ställer krav, finns det en stor risk att eleverna inte får de extra anpassningar de har behov av. Detta kan i förlängningen leda till att eleverna misslyckas i skolan, vilket i sin tur har stor betydelse för möjligheten att etablera sig på arbetsmarknaden och för elevernas övriga möjligheter senare i livet.
Även om det finns vissa delar i arbetet med extra anpassningar som skolorna lyckas väl med är vår sammantagna bedömning att reglerna om extra anpassningar inte tillräckligt har förtydligats i de granskade skolorna. De nya reglerna har därmed ännu inte inneburit någon större förenkling av lärarnas arbete i vissa skolor. Dokumentationsarbetet har dock minskat.
Om granskningen
Granskningen av skolans arbete med extra anpassningar omfattar 15 skolor spridda över landet och fokuserar på årskurs 4. Relevanta underlag som individuella utvecklingsplaner (IUP) och skolornas dokumenterade arbete med extra anpassningar har inhämtats innan verksamhetsbesöken. Intervjuer har genomförts med elever, vårdnadshavare, undervisande lärare, elevhälsan och rektor. Undervisningen för ett antal elever har observerats, främst i matematik och svenska. Kvalitetsgranskningen har genomförts i samarbete med rådgivare från Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Syftet med SPSM:s medverkan var att få en tydlig bild av elevens behov samt att kunna göra en kompletterande bedömning om respektive elev får extra anpassningar utifrån sina behov.