Skolans arbete för att säkerställa studiero

Alla elever har rätt till en skolmiljö som präglas av studiero. Tidigare inspektioner visar att var fjärde grund- och gymnasieskola inte lyckas skapa en sådan skolmiljö.  Skolinspektionen har granskat om och hur ett antal grundskolor arbetar för att säkerställa studiero i undervisningen. Granskningen visar bland annat att studiero främjas av tydliga lektionsstrukturer och av ett tydligt ledarskap i klassrummet. 

Studiero i undervisningen är en viktig del för elevers lärande och handlar både om elevernas arbetsmiljö i stort och om deras möjligheter att nå målen för utbildningen. Huvudmannen och rektorn ansvarar för att ge lärare goda förutsättningar att bedriva en undervisning som präglas av studiero. Ett samlat arbete som tydligt leds av rektorn är centralt för att skapa sådana förutsättningar. Flera faktorer och processer på skolan påverkar arbetet med att skapa studiero i undervisningen. Denna granskning fokuserar på undervisningens genomförande och på rektors ansvar för att följa upp och säkerställa alla elevers rätt till studiero.

Den här granskningen har undersökt om undervisningen vid de granskade skolorna är utformad så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av studiero. Studiero innebär att störande inslag under lektionen minimeras och att fokus riktas mot det som är syftet med undervisningen. Granskningen belyser elevernas upplevelse av studiero och bedömer i vad mån undervisningen ger goda förutsättningar för studiero och lärande.

Huvudsakliga resultat

Granskningen visar att studiero främjas av tydliga lektionsstrukturer och av ett tydligt ledarskap i klassrummet. Att undervisningen har ett tydligt fokus och är varierad är faktorer som tillsammans med en trygg och stödjande lärandemiljö ger goda möjligheter för eleverna att följa undervisningen. I granskningen har, som ovan nämnts, samma elevgrupp observerats under olika lärares undervisning och ett genomgående resultat är att elevgruppen inte är den avgörande faktorn för om lektionen präglas av studiero eller inte. Granskningen visar också att lärares förutsättningar att skapa studiero i undervisningen påverkas av andra processer på skolan och av i vad mån rektorn tar ansvar för att utveckla och förbättra dessa. Det handlar huvudsakligen om skolans arbete med normer och värden och det förebyggande arbete som bedrivs av elevhälsan, men också om hur skolan tar ansvar för att alla elever ges det stöd och de utmaningar de behöver. Denna granskning visar på vikten av att rektor tillsammans med lärarna analyserar och söker orsaker till bristande studiero i undervisningen på flera plan.

En majoritet av skolorna som besökts har ett pågående arbete för att förbättra såväl undervisningens kvalitet som lärandemiljön och studieron i klassrummen. Granskningen visar att ett sådant pågående arbete behöver bli mer systematiskt och tydligare utgå från elevernas upplevelse av studiero.

Lektionsobservationer utgör granskningens huvudsakliga underlag och på samtliga lektioner har ett stort antal faktorer som antas påverka studieron bedömts. Vidare har elevers beteende observerats liksom lärarens val av arbetssätt och arbetsformer.

Lektionsobservationer tillsammans med intervjuer och enkätresultat visar bland annat följande:

• Vid minst fyra av tio observerade lektioner finns brister i tydlighet vad gäller mål, innehåll och struktur. Detsamma gäller för individanpassning, variation och utmaningar.

Trots att det på flera av de granskade skolorna pågår ett arbete med att förbättra undervisningens kvalitet saknar många lektioner tydliga ramar och en variation av olika arbetssätt och arbetsformer.

• Det är betydligt vanligare att elever sitter overksamma på lektionerna än att de pratar om ovidkommande saker eller springer runt och stör i klassrummet.

Många elever säger att de upplever att undervisningen ofta är enformig och att de då börjar prata eller kolla i mobilen eller datorn. Observationerna visar att elever kan sitta länge utan att göra något utan att uppmärksammas av läraren.

• På samtliga granskade skolor uppger eleverna att studieron varierar beroende på vilken lärare som leder undervisningen.

Många elever säger att det blir studiero om det är tydligt vad de ska göra och när läraren tar ett tydligt ansvar för ordningen i klassrummet. Viktigt enligt eleverna är också att läraren bryr sig om att skapa goda relationer med dem.

• På hälften av de granskade skolorna behöver rektorn mer systematiskt följa upp enskilda lärares undervisning avseende studiero.

Även om flertalet rektorer gör besök i klassrummen och även om flera skolor använder sig av kollegialt lärande är det ovanligt att detta leder till att konkreta åtgärder vidtas för att förbättra studieron i enskilda lärares klassrum.

• På en tredjedel av de granskade skolorna behöver rektorn förbättra arbetet med skolans ordningsregler.

Många elever känner sig inte delaktiga i framtagandet av ordningsreglerna och såväl elever som lärare uppger att reglerna inte alltid efterlevs. På flera skolor saknas en skolövergripande diskussion som syftar till att utveckla en samsyn gällande normer och värden.

Positiva iakttagelser

På samtliga skolor finns exempel på lektioner som observerats där eleverna får den studiero de har rätt till. Dessa lektioner har en väl genomtänkt planering och genomförs med hjälp av arbetssätt som gör eleverna aktiva och engagerade. Lektionens olika delar har ett logiskt flöde samtidigt som läraren konstruktivt hanterar de situationer som uppstår. Det finns också exempel på skolor där ett långsiktigt och målinriktat arbete inom flera av skolans processer medfört förbättringar i studiero i undervisningen. På dessa skolor har lärarna i högre utsträckning en samsyn kring arbetet med normer och värden och det finns ett väl förankrat arbete kring kollegiala lärprocesser som innebär att undervisningen diskuteras och omprövas.

Följ upp systematiskt och vidta åtgärder

Utifrån granskningen diskuterar Skolinspektionen i denna rapport sina iakttagelser mot bakgrund av en kunskapsöversikt inom området och utifrån andra relevanta studier. Orsaker till bristande studiero kan vara komplexa och Skolinspektionen pekar i denna rapport på betydelsefulla och viktiga faktorer för att skapa och främja studiero i undervisningen. Huvudmannen och rektorn har ett ansvar för att utbildningen bedrivs på ett sätt som ger eleverna den studiero de har rätt till. Det innebär att huvud-mannen ser till att nödvändiga förutsättningar finns. Rektors ansvar innebär att utifrån en systematisk uppföljning vid behov vidta åtgärder för att förbättra studieron genom ett samlat och gemensamt arbete på skolan. Ett sådant arbete bör involvera skolans elevhälsa och säkerställa att lärare inte lämnas ensamma att lösa eventuella problem med bristande studiero. Exempel på hur rektor kan lägga upp ett förbättringsarbete ges i bilaga 4 i rapporten.