Integrerade elever

Skolinspektionen har granskat hur skolsituationen ser ut för grundsärskoleelever som får sin undervisning i grundskolan. Lärarna arbetar för att eleverna ska vara delaktiga i klassen, och anpassar i hög grad undervisningen utifrån elevernas behov. Skillnaderna i hur dessa elevers skolsituation organiseras gör dock att det finns en risk att de inte får den undervisning de har rätt till.

Skolinspektionen har genomfört en kvalitetsgranskning av skolsituationen för integrerade elever i grundskolan. ”Integrerade elever” är enligt skollagen benämningen för elever som är mottagna i en skolform men får sin undervisning inom en annan skolform. Granskningen gäller elever som är mottagna i grundsärskolan men som får hela eller delar av sin undervisning inom grundskolan.

Skolinspektionen har inte tidigare genomfört någon granskning av skolsituationen för denna elevgrupp.

Resultaten som presenteras gäller de tio skolor som besökts, och det går därför inte att dra några generella slutsatser kring elevgruppens situation.

Skillnader i hur integrerade elevers skolsituation organiseras

Mot bakgrund av hur regleringen kring integrering är utformad i skollagen finns möjlighet för kommunerna att utforma sina rutiner och strategier på många olika sätt. Detta leder till att det finns skillnader på vilket sätt en integrerad elevs skolsituation organiseras. Vissa kommuner integrerar till exempel alla elever som är mottagna i grundsärskolan och andra kommuner förordar sina grundsärskolor. Elever som är integrerade i grundskolan befinner sig i en skolsituation där två skolformer kombineras i ett och samma klassrum. Att säkerställa att en integrerad elev får den undervisning som hen har rätt till ställer krav på såväl lärarens arbete som på rektorn, som måste ge förutsättningar till läraren att bedriva en god undervisning.

I undervisningssituationen innebär det rent praktiskt att läraren ska planera undervisningen utifrån två läroplaner och bedöma elevernas kunskapsutveckling mot olika kunskapskrav. Den elev som är integrerad kan även läsa vissa ämnen enligt grundsärskolans läroplan, och enligt grundskolans läroplan i andra ämnen. Samtidigt som eleven ska få en undervisning som utgår från rätt kursplaner och från elevens behov och förutsättningar ska skolan även erbjuda en tillgänglig lärmiljö där alla elever blir delaktiga i det sociala sammanhanget i klassen och där den pedagogiska miljön stödjer lärandet. På flera skolor finns en ovana att arbeta med denna elevgrupp eftersom många skolor endast har ett fåtal integrerade elever och för att det kan vara första gången lärarna undervisar enligt grundsärskolans kursplaner.

Skolinspektionen har, mot bakgrund av ovanstående, valt att granska detta område eftersom det finns en risk att elever som är integrerade inte får den undervisning de har rätt till. Skolinspektionen kan även konstatera att det finns begränsat med forskning gällande denna elevgrupp.

Granskningens frågeställningar

Flera faktorer och processer på skolan påverkar om integrerade elever får den utbildning de har rätt till. Granskningen har inriktats på undervisningens genomförande samt på rektorn och huvudmannens ansvar. När det gäller undervisningen har granskningen fokuserat på om undervisningen utgår från rätt kursplan, om eleven får ett aktivt lärarstöd samt om undervisningen anpassas efter elevens behov och förutsättningar. Därutöver har lärmiljöns tillgänglighet granskats, det vill säga om de integrerade eleverna blir delaktiga i det sociala sammanhanget i klassen och om den pedagogiska miljön stödjer lärandet.

Huvudmannen och rektorn ansvarar för att ge lärare förutsättningar att bedriva en god utbildning för integrerade elever. I detta ingår att rektor säkerställer att lärarna får kompetensutveckling om grundsärskolans kursplaner samt elevens funktionsnedsättning, att det finns former och forum för samverkan lärare emellan och även med annan personal, samt att rektorn följer upp elevens skolsituation. Granskningen har även kartlagt varför huvudmännen väljer att integrera elever i grundskolan och hur de följer upp dessa elevers skolsituation.

Granskningens frågeställningar har undersökts genom:

Skolbesök

Tio skolbesök gjordes i tio olika kommuner. Utgångspunkten för granskningen har varit att synliggöra skolsituationen för integrerade elever genom att följa elva elevers skoldag. Eleverna har gått i årskurs 7 och 8 på tio olika skolor. Syftet har varit att granska skolans arbetssätt och rutiner för att säkerställa att integrerade elever får den utbildning de har rätt till. På respektive skola har underlag till granskningen samlats in genom lektionsobservationer, intervjuer och dokument. Intervjuer har genomförts med de elva eleverna, deras mentorer, lärare, rektor samt skolans elevhälsoteam och förekommande assistenter. I samband med skolbesöken har totalt 36 lektioner observerats.

Enkät

En enkät skickades till de 189 kommuner som enligt Skolverkets statistik hade integrerade elever i sina skolor under läsåret 2014/15. Syftet med enkäten var att få en bild av hur huvudmän väljer att organisera integreringen och varför de väljer att integrera eleverna på valt sätt. Enkäten omfattade samtliga årskurser och besvarades av 170 kommuner.

Huvudsakliga resultat

Utifrån de beskrivna omständigheterna bedöms undervisningen för integrerade i elever på de granskande skolorna i huvudsak fungera väl. De flesta eleverna får en undervisning anpassad efter sina behov och förutsättningar och blir delaktiga i ett socialt och pedagogisk sammanhang. Granskningen visar dock på vissa förbättringsområden som skulle öka kvaliteten i undervisningen.

Rektorer behöver ge bättre förutsättningar för lärare att bedriva en god undervisning för de integrerade eleverna. Det handlar främst om att skapa forum för undervisande lärare att samverka. På vissa skolor behöver även kunskapen kring grundsärskolans kursplaner höjas. Granskningen visar även att huvudmannen behöver förbättra sin uppföljning av utbildningen för integrerade elever.

När det gäller undervisningen för integrerade elever visar granskningens skolbesök följande:

• Det finns exempel på att undervisningen inte planeras efter grundsärskolans kursplan. Det innebär att eleverna inte får förutsättningar att arbeta med de förmågor och det innehåll som anges i grundsärskolans kursplan. Det förekommer att aktuell kursplan bestäms först vid bedömningstillfället och inte inför planeringen och genomförandet av undervisningen.
• Elevernas delaktighet i det pedagogiska och sociala sammanhanget främjas av att eleverna i stor utsträckning arbetar med uppgifter inom samma område som övriga klassen.
• Lärarna anpassar i stor utsträckning undervisningen utifrån elevernas behov och förutsättningar.

En integrerad elev har rätt till att dels erbjudas en undervisning enligt grundsärskolans kursplaner, dels att undervisningen ska anpassas efter elevens behov och förutsättningar. Även om granskningen visar att planeringen av undervisningen inte alltid utgår från grundsärskolans kursplaner så finns det flera goda exempel där elevens undervisning utgår från elevens behov och förutsättningar. Till exempel framkommer att eleverna kan ges individuella instruktioner, bildstöd och tydligt avgränsade uppgifter. Flera slags anpassningar som ges en integrerad elev kan vara desamma som de anpassningar som kan ges en grundskoleelev.

Rektorn kan besluta att en integrerad elev ska läsa ett eller några ämnen utifrån grundskolans kursplaner om eleven bedöms klara det. I annat fall är det viktigt att grundsärskolans kursplaner ligger till grund för uppgifterna i respektive ämne för elever som är mottagna i grundsärskolan. Om inte, det vill säga om elevens uppgifter istället planeras efter grundskolans kursplan och innehåll, finns en risk att undervisningen blir för svår för eleven. Det begränsar även elevens möjligheter att utveckla förmågorna i grundsärskolans kursplaner. Granskningen har också visat att det kan leda till upplevd stress för eleven.

När det gäller rektorns uppdrag att ge förutsättningar till lärarna att bedriva en god undervisning för integrerade elever visar granskningen följande:

• Kompetensutveckling och stöd kring arbetet med grundsärskolans kursplaner erbjuds inte alltid lärare som ska undervisa en integrerad elev, trots att de inte har erfarenhet av att undervisa elever som är mottagna i grundsärskolan. På fyra av de tio granskade skolorna har Skolinspektionen bedömt att ett av de viktigaste utvecklingsområdena är att rektorn behöver säkerställa att lärarna har kunskap och får kompetensutveckling om grundsärskolans kursplan.
• På åtta av de tio granskade skolorna saknas forum för att diskutera undervisningen för integrerade elever. Det finns också ett behov av att stärka samverkansformer i arbetet kring integrerade elever.
• Rektorerna samlar inte alltid in relevant information för att följa upp integrerade elevers skolsituation. På tre av de tio granskade skolorna bedöms att rektorn behöver förbättra sin inhämtning av information om undervisningen i syfte att besluta om eventuella utvecklingsåtgärder.

När det gäller huvudmannens ansvar visar granskningen följande:

• Cirka en tredjedel av de 170 kommuner som besvarade Skolinspektionens enkät samlar inte in de integrerade elevernas kunskapsresultat och/eller annan måluppfyllelse.
• Vårdnadshavarens önskemål tillmäts mycket stor betydelse vid kommunens beslut om en elev ska gå integrerad i grundskolan. En femtedel av de 170 kommunerna har generella rutiner för att fatta beslut om att integrera en elev i grundskolan medan majoriteten (65 procent) gör en bedömning i varje enskilt fall utifrån elevens behov och förutsättningar.