Skolenkäten – 15 år med Sveriges största skolundersökning

Varje år besvarar runt 400 000 personer i Sverige Skolenkäten. Det gör den till Sveriges största skolundersökning. Men varför gör vi Skolenkäten? Vilken nytta gör den? Hur har enkäten förändrats genom åren? Kan vi se några trender i enkätsvaren? Här svarar några av de som är ansvariga för enkäten på dessa frågor.

Den 20 januari öppnade 2025 års omgång av Skolenkäten som kommer att göras av runt 400 000 personer i hela landet. Skolenkäten är Sveriges största skolundersökning och enkäten genomfördes för första gången höstterminen 2010. Bakgrunden var att Skolinspektionen ville utveckla den regelbundna tillsynen (som den planerade tillsynen hette på den tiden). Genom att samla in synpunkter från elever, vårdnadshavare och personal ville myndigheten fånga upp hur skolorna lever upp till skollagens krav.

– Tillsammans med övrig information som samlas in när vi inspekterar en skola fungerar enkätresultaten som ett viktigt underlag vid bedömningen av skolorna. Skolenkäten hjälper oss att bedöma vilka skolor som har störst behov av tillsyn och vad denna ska fokusera på och enkätresultatet hjälper oss att få en så bra bild av varje skola som möjligt, berättar Cecilia Ledberg Buhlin och Per Gillström, två av Skolinspektionens statistiker som jobbar med Skolenkäten.

– Enkäterna ger också en fingervisning om områden i skolan som inspektörerna kan behöva fokusera på vid skolbesöket. Resultaten från enkäterna ska inte stå för sig själva utan vara en av de källor till information som utgör underlag för inspektionen, tillägger de.

Skolenkäten ganska oförändrad men vi kan se trender

Skolenkäten har varit tämligen oförändrad genom åren. Men 2021 gjorde vi en större revidering, bland annat på vilket sätt vi ställer frågorna i enkäten.

– Vi genomförde då en översyn av alla frågor utifrån enkätens syfte. Den största förändringen var att vi gick ifrån att ställa frågorna som påståenden till att ställa direkta frågor. Vi ändrade även målgrupp från årskurs nio till årskurs åtta när det gäller enkäten till elever, som även riktas till elever i årskurs fem och gymnasiets år 2, berättar Per och Cecilia.

I år är det 15 år sedan den första enkäten skickades ut till skolorna. Har vi kunnat skönja några mönster eller trender i enkätsvaren genom åren som gått?

– Över tid har vi generellt sett relativt små förändringar. Tyvärr kan vi bland annat se att elevernas upplevda trygghet har försämrats något. Däremot har lärarnas bild av det pedagogiska ledarskapet förbättrats över tid. Eftersom tidsserierna har brutits på grund av revideringen så är vi ännu försiktiga med att uttala oss om förändringar efter 2022, säger de båda.

Många som svarar på enkäter undrar säkert vilken betydelse ens svar och synpunkter egentligen har. Det gäller inte bara Skolenkäten. Vilken nytta gör då Skolenkäten?

– Det är viktigt att enkäten upplevs som relevant för dem som svarar på frågorna och att deras synpunkter är viktiga och behövs. Genom att vi efterfrågar flera målgruppers uppfattning av verksamheten får vi en bred bild av skolan. Skolenkäten bidrar till att fånga upp företeelser som är svåra att fånga upp på andra sätt. Det kan till exempel handla om ifall eleverna känner sig trygga i skolan och om de har studiero, säger Cecilia och Per.

Skolenkäten ger eleverna en röst

I skrivande stund har 2025 års omgång av Skolenkäten precis öppnat. Många sitter förväntansfulla och redo att ge sig i kast med enkätfrågorna. En del kanske också undrar om det finns några nyheter i årets omgång.

– Nej vi har inga nyheter med i årets omgång och inte i planeringen för kommande enkäter heller för närvarande. Vi eftersträvar att enkäten ska vara så intakt som möjlig över tid. Men ändringar sker om det är nödvändigt, till exempel om tillsynen ändras eller om det sker andra förändringar som påverkar våra enkätfrågor, säger Per och Cecilia.

På frågan vad som är roligast eller mest givande med att jobba med Skolenkäten behöver Per och Cecilia inte någon längre betänketid.

– Det som är allra mest givande är att Skolenkäten ger eleverna en röst – det är för dem vi gör undersökningen.