Stöd riktas inte till de elever som behöver det mest

Hur bra är friskolorna på att rikta insatser till de elever som har sämre förutsättningar? Skolinspektionen har granskat huvudmän för 26 friskolor. Samtliga behöver utveckla sin styrning av det så kallade kompensatoriska arbetet i gymnasieskolan.

De som ansvarar för skolan – huvudmännen – har ett uppdrag och ansvar att kompensera elevers sämre förutsättningar att nå målen för utbildningen. Flertalet huvudmän i Skolinspektionens granskning har en svag styrning i arbetet med att rikta insatser utifrån elevernas behov.

I Skolinspektionens granskning framkommer att mer än hälften av de granskade huvudmännen inte i tillräcklig grad arbetar med insatser som är träffsäkra, kraftfulla eller relevanta för elever som behöver insatser för att lyckas med sina studier.

Olika elevgrupper behöver olika stöd för att fullfölja sin skolgång. Elever med låga betyg från grundskolan klarar sig ofta sämre på gymnasieskolan. Dessa elever kommer ofta från hem där föräldrarnas utbildningsnivå är låg. Elever med utländsk bakgrund klarar sig också sämre i gymnasieskolan. Det är därför viktigt att huvudmännen gör analyser av hur dessa bakgrundsfaktorer påverkar elevernas förutsättningar att nå målen för sin utbildning. Utifrån dessa analyser behöver huvudmannen tilldela skolan de resurser de behöver för att kunna sätta in kompenserande insatser till elever med sämre förutsättningar.

Projektledare för granskningen har varit Andreas Leo.

– Skolinspektionens samlade bild av de granskade huvudmännen visar att kompensatoriska insatser, riktade till elever med sämre förutsättningar, sker i alltför begränsad omfattning. Istället arbetar de med breda generella insatser, som huvudmännen antar har uppvägande effekt även för de elever som har sämre förutsättningar att nå målen. En bidragande orsak till dessa generella insatser är att granskade huvudmän inte tagit reda på vilka elever som har sämre förutsättningar och vilka behov dessa elever har, säger Andreas Leo.