Elever får inte det stöd de har rätt till
Skolor ger inte alltid elever det behovsanpassade stöd som de har rätt till. Därmed får dessa elever inte likvärdiga chanser att utifrån sina egna förutsättningar kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.
Skolinspektionen har på uppdrag av regeringen genomfört en granskning av skolornas arbete med extra anpassningar och särskilt stöd till elever i de obligatoriska skolformerna och i fritidshemmet.
Skolinspektionens sammanfattande resultat baseras framför allt på en genomgång av ett urval av beslut från Skolinspektionens riktade tillsyn åren 2020–2023.
Skolinspektionens tematiska kvalitetsgranskning från 2024 visar att fritidshemmet på flera skolor inte är en del i stödarbetet. Ibland har rektorer inte skapat förutsättningar för personal i skola och fritidshem att samverka, och fritidshemmets personal lämnas vid sidan av stödarbetet. Det finns därmed en risk för att de insatser som sätts in när det gäller elevernas stödbehov inte möter varje elevs behov under hela dagen.
Regeringsrapporten visar bland annat att extra anpassningar tenderar att bli alltmer omfattande på flera skolor. Elever ges extra anpassningar under lång tid, och det ges fler och fler anpassningar utan att eleven anmäls till rektorn för utredning om behov av särskilt stöd.
Det finns en tveksamhet på en del skolor kring om hur behoven hos eleverna ska mötas – om det ska ske med ledning och stimulans, extra anpassningar eller särskilt stöd. Rektorerna har inte heller alltid tydliggjort organisation och ansvar för när, av vem och med vilka rutiner som behov av särskilt stöd ska uppmärksammas och utredas.
Bristande tillgång till de kompetenser eller professioner som enligt lag ska finnas i elevhälsan skapar också svagheter i arbetet. Begränsade förutsättningar kan få elevhälsan att vänta med att utreda eventuella behov av särskilt stöd och i stället hänvisa lärare till att fortsätta arbeta med extra anpassningar ytterligare en tid för eleven.
– En förklaring kan vara att alla huvudmän inte har säkrat tillgång till elevhälsa, förvissat sig om en tydlig organisation och sett till att skolorna fullt ut har insikt i de föreskrifter som gäller för området extra anpassningar och särskilt stöd, säger Helén Ängmo, Skolinspektionens generaldirektör.
Faktaruta
Myndighetens tillsyn baseras på en risk- och väsentlighetsanalys för att inspektionsinsatserna ska riktas dit där de gör störst nytta. Det innebär att Skolinspektionens sammanfattande resultat i denna redovisning inte utgör någon representativ bild av tillståndet i svensk skola.
Redovisningen utgår från de rapporter som Skolinspektionen har publicerat inom området över åren. Erfarenheter och exempel har också hämtats från en genomgång av myndighetens tillsynsbeslut inom området under perioden 2020–2023. Redovisningen ger även en övergripande historisk tillbakablick av myndighetens erfarenheter på området, där vi redogör brett för vad vi sett gällande skolornas arbete med stödinsatser.