Statistik om jämställdhet 2022-2023

Här har vi samlat några av de iakttagelser som Skolinspektionen lyft fram i rapporter eller statistik som publicerats mellan hösten 2022 och våren 2023.

Flickor har en mer negativ upplevelse av skolan

Flickor har generellt en mer negativ upplevelse av sin skolgång jämfört med pojkar. Det visar resultaten från Skolenkäten 2023.

Två frågor som särskilt sticker ut handlar om trygghet:

• Känner du dig trygg i skolan?
• Känner du att du kan vara dig själv i skolan?

För dessa frågor är flickor klart mindre benägna att ange det mest positiva svarsalternativet. Tydligast är skillnaden i årskurs 8. Där svarar endast 28 procent av flickorna att de helt och hållet känner sig trygga i skolan, att jämföra med 51 procent av pojkarna. Av pojkarna upplevde 44 procent att de helt och hållet kan vara sig själva i skolan. Motsvarande siffra för flickor är 22 procent.

Andra exempel på frågor där flickor har en mer negativ upplevelse jämfört med pojkar är om eleven får den hjälp hen behöver för att klara skolarbetet samt möjligheten till stöd från elevhälsan.

Det finns några frågor där flickor har en något mer positiv upplevelse jämfört med pojkar. Exempelvis frågan ”Tycker du att lärarna behandlar alla elever lika oavsett om de är flickor, pojkar eller har annan könsidentitet?”.

Könsskillnader hämmar samtal om kontroversiella frågor mellan elever

Skolinspektionen har granskat hur 30 skolor arbetar med ämnesrelaterade frågor som berör skolans värdegrund i ämnena samhällskunskap och biologi i årskurs 8 och 9. Granskningen har fokuserat på frågor som är eller som kan bli kontroversiella och hur dessa hanteras i undervisningen. Vad som blir kontroversiellt i undervisningen varierar med situation och de erfarenheter som eleverna bär med sig. Återkommande områden har varit HBTQI-frågor, jämställdhet, politik och rasism.

Granskningen visar att könsrelaterade utmaningar i samtal om kontroversiella frågor inte bemöts av undervisande lärare. Det gäller både könsskillnader i taltid och hur flickor och pojkar tar sig an frågorna på gruppnivå. Pojkarnas samtalsstil präglas av skämt medan flickorna tar samtalen på större allvar. Flickor blir provocerade av pojkarnas agerande i diskussioner och samtal, medan pojkarna generellt är relativt obekymrade. Skolinspektionens intervjuer ger inga exempel på arbete inom ämnesundervisningen som syftar till att bryta könsskillnader. Därför etableras och fördjupas ofta motsättningar mellan könen när frågor blir kontroversiella, och klassrumsklimatet blir mindre tillitsfullt. Skolinspektionen menar att det är allvarligt att metoder i jämställdhetsarbetet inte har kommit längre.

Flickor och pojkars läsvanor och läsintresse följs inte upp

Under läsåret 2021/22 har Skolinspektionen genomfört en tematisk kvalitetsgranskning av läsfrämjande arbete i årskurs 4-6 på 25 skolor. Granskningen har dels fokuserat på svensklärares arbete med att integrera läsfrämjande inslag i undervisningen. Dels skolornas övergripande strategiska läsfrämjande arbete, dels hur elever och skolpersonal ser på digitala verktyg och medier kopplat till läsning.

Granskningen visar att rektor och lärare sällan följer upp flickor och pojkars läsintresse och läsvanor. Sedan tidigare vet vi att elevernas läsintresse är viktigt för deras utveckling av läsförmågan. Därför bör rektor och lärare skapa sig en bild av hur läsintresset och läsvanorna ser ut, så att det läsfrämjande arbetet kan anpassas utifrån elevernas behov. Utan en sådan helhetsbild är risken att könsnormer och könsstereotyper om läsning inte adresseras. Det kan i sin tur leda till att flickor och pojkar inte får det stöd och den stimulans som de behöver för att utvecklas i sin läsning. Vidare finns det också exempel i granskningen på skolor som har riktade insatser till elever med svagt läsintresse, bland annat pojkar som inte läser.

Vanligare att individärenden rör pojkars missförhållanden än flickors

Under 2022 initierades 821 individärenden av Skolinspektionen och Barn- och elevombudet. Ärendena avsåg oftare missförhållanden gällande pojkar än flickor. De största skillnaderna mellan flickor och pojkar gällde ärenden om kränkande behandling mellan personal och elev.

Antal initierade ärenden 2022 efter utredningsgrund och barnet/elevens kön