Trygghet och studiero 2025

Under vårterminen 2025 genomförde Skolinspektionen Skolenkäten för tjugofemte gången. Som tidigare visar resultatet att de flesta, men inte alla, elever känner sig trygga. Elevernas upplevelse av trygghet och studiero varierar mellan skolorna.

Vi har noterat en viss förbättring avseende trygghet och studiero i årets resultat. Om det rör sig om en tillfällig förändring eller inte får kommande omgångar av Skolenkäten visa.

Skolenkäten är en del av Skolinspektionens granskning av landets skolor. Resultaten från enkäten syftar till att bidra med underlag för myndighetens granskningar genom att ge en bild av den sociala och pedagogiska miljön i varje skola. Här sammanfattas resultaten övergripande för två av de centrala områden som Skolenkäten täcker – trygghet och studiero.

Årets omgång av Skolenkäten omfattar drygt 400 000 svar från elever, lärare och vårdnadshavare i 3 156 skolor.  Samtliga Sveriges skolor deltar i undersökningen under en löpande tvåårsperiod – hälften av skolorna deltog i år, den andra hälften deltog 2024.

Ta del av resultatet här:

En något högre andel trygga elever

I Skolenkäten uppger de flesta elever att de känner sig trygga i skolan. Men det finns också de som uttrycker otrygghet, framför allt i årskurs 8, där nära två av tio elever (18 procent) svarar att de inte alls eller endast till viss del känner sig trygga.

Känner du dig trygg i skolan?
Svarsfördelning för elever i åk 5, åk 8 respektive år 2.

Jämfört med resultaten från Skolenkäten 2023, då i huvudsak samma skolor ingick i undersökningen, är den upplevda tryggheten bland elever i grundskolan något högre. Andelen som uppger att de känner sig trygga (helt och hållet eller till stor del) har ökat något bland elever i årskurs 8, från 78 till 80 procent. Bland elever i årskurs 5 och i gymnasiets år 2 är ökningen marginell. Detta skiljer sig från den utveckling vi tidigare sett i Skolenkäten med en gradvis minskad andel elever som uppger att de känner sig trygga.

Hur många av eleverna som svarar att de känner sig trygga varierar mellan skolor. De flesta skolor har ett resultat som ligger nära det genomsnittliga, men det finns också skolor där färre än hälften av eleverna svarar att de känner sig trygga och skolor där alla eller så gott som alla elever uppger att de känner sig trygga

De flesta lärare har en positiv bild av elevernas trygghet

Generellt sett har lärarna en positiv bild av elevernas trygghet i skolan. En klar majoritet svarar att de upplever att eleverna helt och hållet eller till stor del känner sig trygga. Men samtidigt är det 14 procent av grundskolelärarna och 11 procent av gymnasielärarna som till viss del eller inte alls upplever att eleverna känner sig trygga.

Upplever du att eleverna känner sig trygga i skolan?
Svarsfördelning för grundskollärare respektive gymnasielärare.

Årets resultat för både lärare i grund- och gymnasieskolan är i stort sett oförändrade jämfört med resultaten från 2023. 

Även om det på total nivå råder samstämmighet mellan elevers och lärares uppfattning av tryggheten på skolan, kan svaren skilja sig på en och samma skola. Det finns skolor där eleverna är klart mer positiva än lärarna och skolor där förhållandet är det motsatta.

Man bör emellertid vara medveten om att frågornas formuleringar innebär att eleverna svarar utifrån sin egen situation, medan lärarnas svar utgår från en helhetsbedömning av tryggheten på skolan. Detta kan bidra till att elevers och lärares resultat inte alltid överensstämmer, något som visar att det är viktigt att rikta Skolenkäten till olika målgrupper för att få en så bred bild som möjligt av förhållanden på skolor.

Många saknar studiero även om den blivit bättre

Bland elever i grundskolan svarar ungefär två av tio att det sällan eller aldrig är arbetsro på lektionerna och ytterligare fyra av tio svarar att det ibland är arbetsro (i frågan till elever om studiero används det mer välbekanta begreppet arbetsro). Det betyder att färre än hälften av eleverna i grundskolan, runt fyra av tio, svarar att det ofta eller alltid är arbetsro. I gymnasieskolan upplevs studieron vara bättre – nära sex av tio elever uppger att det ofta eller alltid är arbetsro på lektionerna.

Hur ofta är det arbetsro på lektionerna?
Svarsfördelning för elever i åk 5, åk 8 respektive år 2

Jämfört med resultaten från Skolenkäten 2023 är den upplevda studieron bättre, framför allt bland elever i årskurs 5, då andelen som svarar att det alltid eller ofta är arbetsro på lektionerna ökat med 4 procentenheter, från 34 till 38 procent. fler. Bland elever i årskurs 8 och år 2 har andelen ökat med 2 respektive 1 procentenhet och ligger nu på 41 respektive 57 procent. Resultaten rörande studiero har tidigare varit tämligen oförändrade över tid.

Precis som för trygghet finns det en variation mellan skolor avseende hur eleverna bedömer sin studiero. Det finns skolor där en av tio elever svarar att det är arbetsro, samtidigt som det finns skolor där en klar majoritet av eleverna tycker sig ha arbetsro.

Elever och lärare ger olika bilder av studiero

Lärarna har en mer positiv bild av studiero än eleverna, åtminstone när det gäller sina egna lektioner. De flesta lärare, drygt åtta av tio i grundskolan och nära nio av tio i gymnasieskolan, svarar att det alltid eller ofta råder studiero på deras lektioner. Få lärare, endast några procent, svarar att det aldrig eller sällan råder studiero.

Hur ofta upplever du att det är studiero på dina lektioner?
Svarsfördelning för grundskollärare respektive gymnasielärare.

Skillnaderna mellan hur elever och lärare uppfattar arbetsro/studiero kan till del bero på att en lärares svar utgår från en helhetsbedömning av studieron på enbart sina egna lektioner, medan elevens svar utgår från en samlad bedömning av hur hen upplever studieron under samtliga lektioner.

Årets resultat för både lärare i grund- och gymnasieskolan är i stort sett oförändrade jämfört med resultaten från 2023.

Lektionstid går åt för att upprätthålla ordningen

Även om de flesta lärare svarar att de aldrig eller sällan behöver ägna stor del av lektionstiden till att upprätthålla ordningen, finns det lärare som uppger det motsatta. Särskilt inom grundskolan, där 14 procent av lärarna uppger att det alltid eller ofta går en stor del av lektionstiden till att upprätthålla ordningen och ytterligare 33 procent svarar att detta sker ibland.

Hur ofta går en stor del av lektionstiden till att upprätthålla ordningen?
Svarsfördelning för grundskollärare respektive gymnasielärare

Över åren har Skolenkäten visat att alltmer tid går åt för att upprätthålla ordningen och denna utveckling tycks inte ha vänt. Andelen som svarar att de alltid eller ofta behöver ägna en stor del av lektionstiden till att upprätthålla ordningen är i princip densamma sedan 2023.

I vilken omfattning lärare får ägna tid för att upprätthålla ordningen varierar mellan skolor. Det finns grund- och gymnasieskolor där ingen lärare svarar att de får ägna en stor del av lektionstiden för att upprätthålla ordningen samtidigt som det finns skolor där mer än hälften av lärarna uppger detta.

Resultat från vårdnadshavare

Resultat från vårdnadshavare redovisas inte i denna sammanställning. Eftersom svarsfrekvensen är låg bland vårdnadshavarna finns en osäkerhet i vilken mån svaren speglar gruppens uppfattning av skolan i stort. Resultatet är emellertid viktigt som underlag för inspektion, eftersom de på skolnivå kan ge signaler om missförhållanden.