Gymnasieskolors distansundervisning under covid-19

Skolinspektionen har under våren genomfört drygt 260 inspektionssamtal med rektorer där vi ställt frågor om undervisning, betygsättning och garanterad undervisningstid. Slutrapporten bygger på en kvalitativ analys av 100 av dessa samtal. I maj presenterade vi även en delrapport av granskningen och mycket av resultaten bekräftas nu i slutrapporten.

Vissa elevgrupper särskilt sårbara vid distansundervisning

Särskilt stöd och elevhälsa är ett område med särskilda utmaningar i en omställningssituation. Den bild som flertalet rektorer ger är att arbetet med elevhälsa och särskilt stöd under omständigheterna fungerar och att nya arbetssätt har utvecklats.

Vi konstaterar dock att vissa elevgrupper tycks särskilt sårbara vid distansundervisning. Det gäller exempelvis elever på introduktionsprogram och elever med social oro i hemmet vilka kan behöva uppmärksammas särskilt i denna situation. Det finns dock risker kring detta område och Skolinspektionen kommer att fortsatt följa hur det går för dessa elever framöver.

Arbetsplatsförlagt lärande fortsatt utmaning i höst

Det arbetsplatsförlagda lärandet (APL) tycks, enligt de rektorer Skolinspektionen talat med, överlag fungera bra även om vissa yrkesprogram har ställts inför ökade svårigheter kopplade till att kunna genomföra arbetsplatsförlagt lärande av god kvalitet. Detta gäller bland annat vård- och omsorgsprogrammet och hotell- och turismprogrammet. Detta är en fråga som kommer vara fortsatt aktuell under hösten även då övrig undervisning återigen sker i skolans lokaler.

Det kompensatoriska uppdraget utmanas vid distansundervisning

Skolan har en mycket viktig kompensatorisk roll för att både stärka alla elevers lärande oavsett hemförhållanden, men också för att skapa trygghet och uppmärksamma elever som far illa. Uppföljningar från såväl Skolverket, Sveriges Elevkårer, BRIS och Rädda barnen visar bland annat att skolans kompensatoriska uppdrag utmanas vid distansundervisning och att skillnaderna mellan de elever som lyckas och inte lyckas riskerar att öka.

Inför höstterminen är det därför viktigt att skolorna har en beredskap för att analysera elevernas behov med fokus på att distansundervisningen kan ha påverkat såväl elevernas kunskapsmässiga utveckling som psykiska hälsa, och att adekvata åtgärder vidtas, för att på så sätt upptäcka och komma till rätta med en ”kunskapsskuld” som i vissa fall tycks förekomma.

Lärdomar till det fortsatta arbetet

Skolinspektionen ser att flera delar av det förändringsarbete – vilket har varit en följd av distansundervisningen – som rektorerna beskriver även kan utgöra viktiga lärdomar för att utveckla den ordinarie undervisningen och möta återkommande utvecklingsområden inom skolan.

Det kan handla om täta uppföljningsarbete av hur undervisningen går, exempelvis med hjälp av enkla elevenkäter, som direkt kan leda till förbättringar i hur lärarna lägger upp undervisningen. Eller att genomgångar spelas in som elever kan återgå till, vilket särskilt kan vara en tillgång för elever med stödbehov och elever som av sjukdom eller andra skäl missar undervisning.

Genom att sprida våra iakttagelser i denna rapport hoppas vi bidra med ett viktigt underlag för lokala och nationella beslutsfattare i arbetet. Både med att utveckla den ordinarie undervisningen och att skapa en god beredskap för de fall gymnasieskolans undervisning återigen behöver ske på distans.