Skolans hantering av kontroversiella frågor i undervisningen

Skolans uppdrag är att ge elever de kunskaper och värden de behöver för ett aktivt och demokratiskt medborgarskap. Skollagen slår fast att utbildningen ska förmedla och förankra respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar.

År 2010 antog Europarådet en stadga med avsikten att stärka skolorna i arbetet med elevernas demokratiska kompetens, och därmed motståndskraften mot extremism och riskbeteende. I denna rapport visar Skolinspektionen på utvecklingsområden för skolor i arbetet med ämnesrelevanta frågor som kan vara kontroversiella, och lyfter de framgångsfaktorer som identifierats i granskningen.

Granskningens viktigaste iakttagelser

• Elever får sällan delta i lärarledda samtal om frågor som kan vara kontroversiella
• Normbildning bidrar till att elever inte deltar i samtal
• Könsskillnader hämmar samtal mellan elever
• Arbetet med kontroversiella frågor ingår sällan i skolornas löpande värdegrundsarbete, annat än till exempel vid enstaka temadagar
• Stöd och kompetensutveckling i värdegrundsarbetet är sällan prioriterat
• I skolor med hög kvalitet präglas verksamheten av gemensamma förhållningssätt, samarbete och demokratiska arbetsformer

Detta har vi granskat

Granskningen avgränsas till årskurs 8–9. För att fördjupa granskningen av undervisningen fokuseras samhällskunskap och biologi, vilka är två av de ämnen där kontroversiella frågor kan förekomma. I frågeställning två omfattas även hur arbetet med kontroversiella frågor ingår i skolans övergripande värdegrundsarbete.

Följande frågor besvaras i rapporten:

1. I vilken utsträckning hanteras kontroversiella frågor i undervisningen i samhällskunskap och biologi i årskurs 8-9 så att det främjar utvecklingen av demokratisk kompetens?
   
   
2. I vilken utsträckning finns stödjande strukturer och andra förutsättningar som främjar lärarnas hantering av kontroversiella frågor i undervisningen?