Läromedel i kemi

Skolinspektionens kvalitetsgranskning visar att skolhuvudmäns och skolors insatser avseende läromedel i kemi kan förbättras.

Den här rapporten redovisar resultatet av Skolinspektionens kvalitetsgranskning med inriktning mot skolhuvudmäns och skolors insatser avseende läromedel i kemi för årskurs 4 och 5. Granskningen har fokuserat på relationen innehåll, användning och individanpassning. Ett särskilt fokus finns på framställningen av ämnet som sådant samt värdegrundsperspektiven genus och etnicitet.

Resultaten grundar sig dels på besök i 14 grundskolor, dels på en övergripande genomgång av de 12 läromedel som var de vanligaste förekommande blädderbara läromedlen på de besökta skolorna.

Iakttagelserna och slutsatserna gäller de 14 skolhuvudmän och 14 skolor som har granskats och avser därmed inte att ge en nationell bild av förhållandena.

Resultat

Stor variation

Variationen i bruket av läromedel på de besökta skolorna är stor och eleverna har i olika utsträckning tillgång till tryckta och andra läromedel. På de besökta skolorna låter man dock inte undervisningen helt och hållet styras av ett enda läromedel. Däremot finns det i det varierande läromedelsbruket en risk för att det ur ett ämnesinnehållsperspektiv skapas ett ytligt och fragmentariskt lärande, såvida det inte finns en genomtänkt strategi bakom läromedelsanvändningen. Skolinspektionen kan även konstatera att det är få skolor som använder digitala läromedel i ämnet kemi.

En tredjedel har otidsenliga läromedel

Granskningen visar att drygt en tredjedel av de besökta skolorna inte ger eleverna tillgång till läromedel som är tidsenliga. På nästan hälften av skolorna har eleverna inte tillgång till läromedel som täcker väsentliga delar av ämnet eller förmedlar en fast och sammanhängande bild av ämnet.

Lärarna köper in

Ansvaret för att köpa in läromedel ligger nästan uteslutande hos de undervisande lärarna. Rektorerna styr visserligen läromedelsinköpen genom att ange de ekonomiska ramarna, men i praktiken är de relativt lite involverade i de faktiska inköpen och därmed i valet av läromedel.

Få utvärderar läromedlen

Skolbesöken visar att skolorna inte genomför några systematiska utvärderingar av läromedlen. Eleverna används i mycket få fall som en kunskapskälla kring läromedlens funktion och ges oftast inte heller möjlighet att utvärdera läromedlen eller delta, efter mognad och ålder, när skolan köper in eller tar fram nya läromedel. Skolbesöken visar dessutom att det på cirka två tredjedelar av de besökta skolorna inte förs något resonemang om läromedlen utifrån vare sig ett genus- eller etnicitetsperspektiv.

Dålig anpassning

Granskningen visar sammantaget att läromedlen anpassas i allt för liten utsträckning till elevernas varierande förutsättningar och behov. Den övergripande analysen med fokus på genus och etnicitet pekar också på en tydlig ensidighet.

Den övergripande analysen av värdegrundsperspektivet i de mest frekvent förekommande läromedlen i ämnet kemi på de besökta skolorna visar bland annat följande:

• Etnicitet är i stor utsträckning frånvarande i de läromedel som används, vilket överensstämmer med läromedelsforskningens resultat.
• Antalet bilder på män överstiger överlag antalet bilder på kvinnor i läromedlen, precis som tidigare forskning visat. Dock visar en kvalitativ analys en förskjutning av balansen mellan kvinnor och män i senare läromedel.