Varför är det så viktigt med källkritik?

Under våren kommer vi att publicera en ny rapport om hur undervisningen i källkritiskt förhållningssätt ser ut i gymnasieskolan. Vi har pratat med rapportskribenten Roger Persson om granskningen och varför det är så viktigt att eleverna får lära sig att vara källkritiska.

Eleverna lever idag i ett komplext samhälle med stora informationsflöden och en snabb förändringstakt. Utvecklingen på internet och i sociala medier innebär en tillgång till oändliga mängder källor och möjligheter att hitta information. Samtidigt har sociala medier blivit platser för aktörer som vill sprida falska nyheter och propaganda.

-Källkritik handlar om att inte bara veta hur och var du ska söka informationen, utan att du också har en förmåga att kunna värdera och avgöra vilken information som går att lita på, säger utredaren Roger Persson.

Han har sammanställt vår kommande rapport om källkritik där vi tittat på i vilken utsträckning undervisningen främjar elevernas förmåga att söka och värdera information samt använda digitala och andra källor.

-En anledning till granskningen är att vi har sett en risk för att undervisningen i källkritik blir enstaka aktiviteter i vissa ämnen i stället för ett perspektiv som genomsyrar utbildningen. Det är dock viktigt att förstå att källkritiken är ämnesspecifik – det är inte en generell färdighet utan kräver olika förmågor i olika ämnen. Vad som fungerar i ett ämne behöver alltså inte fungera i ett annat, förklarar Roger.

Källkritik viktigt för att främja demokratiska värderingar

Det finns många skäl till varför det är angeläget att eleverna får lära sig att vara källkritiska. En anledning är för att främja ett aktivt medborgarskap och gemensamma demokratiska värderingar.

- Att vara källkritisk är en förutsättning för att kunna agera demokratiskt i samhället. Man behöver skaffa sig kunskap om olika skeenden, situationer och förhållanden som pågår såväl ute i världen som på vår hemmaplan och förstå eventuella bakomliggande omständigheter till dessa, understryker Roger.

Idag är det väldigt enkelt att komma över information. Men i en värld där desinformation och falska nyheter hör till vardagen behöver man veta hur man hittar det som är relevant och pålitligt. Det är där som källkritiken kommer in.

Skolan har en viktig roll när det gäller att stärka elevernas källkritiska förmåga. Ett sätt att stärka förmågan är att lärare integrerar ett källkritiskt förhållningssätt i undervisningen utifrån sitt undervisningsämne.

-Genom att lärare kontinuerligt integrerar ett källkritiskt förhållningssätt i undervisningen gör man det till ett närvarande perspektiv, istället för att källkritiken hanteras som en bilaga till den ordinarie undervisningen, säger han. I detta ingår bland annat att ämnet aktualiseras både teoretiskt och praktiskt, att eleverna ges vägledning i arbetet samt att lärare samarbetar för att utveckla undervisningen.

Behöver inkludera digitala källor

Det är viktigt att inkludera digitala källor och media i undervisningen för annars finns en risk att eleverna upplever den som mindre relevant. Detta var något som vi kunde se i den tidigare granskningen som vi gjorde av källkritiken i grundskolan.

-I den förra granskningen som genomfördes i grundskolan kunde vi se att undervisningen inte i tillräcklig utsträckning tog avstamp i det som eleverna själva kommer i kontakt med, det vill säga bilder, videoklipp och sociala medier. Det kan leda till att eleverna inte får de metoder och verktyg som de behöver för att vara källkritiska på nätet, säger Roger.

Forskning visar att det behövs tydlig vägledning från lärarna men även att de olika källorna kräver olika kunskaper.

-Dels utifrån undervisningsämnet, dels anpassat för källtypen. Metoder för att söka eller granska skiljer sig åt mellan ämnena och de metoder som gäller för att granska text kan till exempel vara otillräckliga när det handlar om bilder och videoklipp, säger han.

Roger Persson menar att det är nödvändigt att förstå så att inte undervisningen hamnar i ett ”antingen-eller-läge”.

-Eleverna behöver få en källkritisk undervisning som omfattar både digitala men också analoga källor, både texter men också bilder och videoklipp. Alla beståndsdelar är viktiga i den samlade undervisning som möter eleverna, avslutar han.