Ny rapport: Stimulerande undervisning för elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling

Skolinspektionen har genomfört en kvalitetsgranskning av 29 grundskolors arbete med att säkerställa att de elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling, med fokus på elever i årskurs 4, ska behålla sitt intresse för skolarbetet och ges möjlighet att nå längre.

Alla elever har rätt att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling, men elever som har lätt för att lära får ofta inte tillräckligt med stimulans och utmaningar av skolan för att komma längre i sitt kunnande.

Skolinspektionens nya granskning visar att hela 24 av 29 av de granskade skolorna behöver utveckla sin undervisning för att säkerställa att dessa elever får en utbildning som ger dem möjlighet att stimuleras och nå en kunskapsmässig utveckling utifrån deras förutsättningar. Granskningen har fokuserat både på lärarnas arbete och i vilken mån skolans ledning stödjer en undervisning som stimulerar dessa elever.

- Om skolan inte lyckas främja elevernas lust att lära i de tidigare årskurserna kan följderna bli stora. En understimulerad elev riskerar att bli störande i klassrummet. Bristande stimulans kan också leda till passivitet hos elever, vilket i förlängningen kan leda till att elever misslyckas i skolan, säger Ulrika Rosengren utredare på Skolinspektionen.

Alla elever har rätt att utvecklas så långt som möjligt

I ett kunskapssamhälle är det generellt viktigt att ta tillvara elevers potential men många skolor saknar strategier för att utveckla en undervisning som stimulerar och utmanar elever som har lätt för att lära. Lärare och elevhälsoteamet på skolan är oftast fokuserade på de elever som riskerar att inte nå målen och är ovana att såväl identifiera som att prata om och anpassa undervisningen till de elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling.

Denna granskning visar på flera gemensamma drag med den granskning som Skolinspektionen gjorde av undervisningen för högpresterande elever i gymnasieskolan år 2018.

I båda granskningarna framkommer att även om enskilda lärare lyckas väl i sitt arbete i klassrummet stöder skolans övergripande organisation i låg grad lärarnas strävan att ge stimulans och utmaningar till dessa elever. Då finns det risk att eleverna utelämnas till enskilda lärares kompetens och engagemang. Det framgår även från båda granskningarna att dessa elever sällan synliggörs i skolans resultatuppföljningar.

- I granskningen har vi har mött både lärare och elevhälsoteam som berättar att de har elever som sannolikt skulle kunna prestera på hög nivå om de fick rätt stimulans och utmaningar, men nu utreds eleverna istället för att de inte presterar i skolarbetet, vilket är bekymmersamt, berättar Ulrika Rosengren.

För att lyckas väl i detta uppdrag behövs samsyn och samarbete på skolan. Skolornas elevhälsoteam har ofta goda kunskaper inom området och kan nyttjas mycket mer i arbetet med att både identifiera och utveckla undervisningen för elever som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling.