Att skapa förutsättningar för delaktighet i undervisningen

Delaktighet i skolan är centralt för alla elevers lärande och utveckling. Skolinspektionen har granskat hur lärare skapar förutsättningar för alla elevers delaktighet i undervisningssituationen. Granskningen utgår från delaktighetsmodellens sex aspekter: tillhörighet, tillgänglighet, samhandling, erkännande, engagemang och autonomi.

Att elever ges förutsättningar att vara delaktiga i undervisningen är av stor betydelse både för enskilda individer och för samhället. Skolan ska arbeta för att alla elever ska kunna vara en del däri oavsett individuella förmågor, vilket kräver en anpassad skolmiljö. Men forskning och tidigare granskningar visar att lärare på många skolor inte gör tillräckliga anpassningar utifrån elevers olika behov och förutsättningar.

Skolinspektionen har granskat och bedömt förutsättningar för delaktighet i undervisningen i årskurs 5 på 23 skolor under höstterminen 2017. I varje klass har det funnits minst en elev som är diagnostiserad med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF), för att också bedöma om det föreligger några särskilda förhållanden avseende förutsättningar för delaktighet för dessa elever. I granskningen har vi utgått från den definition av delaktighet, som kallas delaktighetsmodellen, som används av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och Skolverket

Hänsyn till alla aspekter av delaktighet behövs i organiseringen av undervisningen

På en majoritet av de granskade skolorna pågår ett arbete med att skapa en samsyn bland personalen, utifrån en vision om att alla elever ska kunna delta i undervisningen. Men ofta saknas en gemensam förståelse för vad som menas med delaktighet. Flertalet lärare arbetar aktivt med att främja tillgängligheten i undervisningen, vilket är av stor betydelse för att ge goda förutsättningar för delaktighet. Samtidigt behöver många lärare organisera undervisningen utifrån fler aspekter av delaktighet. 

När lärare inte bedriver en undervisning som skapar goda förutsättningar för delaktighet sker det ofta därför att lärare saknar en förståelse för hur olika aspekter av delaktighet förutsätter varandra. Ett annat skäl kan vara att tillgänglighetsarbetet sker utifrån andra syften än att skapa delaktighet.

När förutsättningarna för delaktighet inte är tillräckligt goda förefaller det få särskilt stora konsekvenser för elever som har diagnostiserats med NPF. Samtidigt finns det på en del skolor ett strukturerat arbete kring elever som har diagnostiserats med NPF som kan innebära att vissa aspekter av delaktighet främjas i högre grad för de eleverna, i jämförelse med andra elever.

På 18 av 23 granskade skolor bedömer Skolinspektionen att kvaliteten kan höjas i arbetet med att skapa förutsättningar för delaktighet.

Skolinspektionen bedömer att:

• Lärare behöver arbeta utifrån ett gemensamt fokus på delaktighet utifrån en klart definierad innebörd av delaktighet.
• Lärare behöver utveckla en förståelse för hur konkreta metoder och det egna förhållningssättet påverkar arbetet med att främja delaktighet.
• Lärare behöver utveckla en medvetenhet om hur anpassningar och valda prioriteringar får olika konsekvenser för olika elevers förutsättningar för delaktighet.

Framgångsfaktorer för ökade förutsättningar för delaktighet i undervisningen

De lärare som skapar goda förutsättningar för delaktighet för alla elever bedriver en undervisning som gör det möjligt för elever att vara aktiva i gemenskap med andra. De arbetar för att främja olika aspekter av delaktighet, men är medvetna om att dessa aspekter förutsätter varandra. Till exempel fungerar arbetet med att skapa tillgänglighet också som ett medel för att elever ska känna engagemang.

Lärare som skapar goda förutsättningar för delaktighet har som mål att alla elever ska känna en tillhörighet i klassen. En viktig förutsättning är att lärarna delar den visionen med skolledningen, som i sin tur behöver ge tid för att lärarna ska kunna utveckla det kollegiala samarbetet. Lärarna organiserar också undervisningen på ett flexibelt sätt, där aktivitet och innehåll avgör hur eleverna eventuellt grupperas. De anpassar och varierar undervisningen, både på grupp- och individnivå, med stöd av personal i elevhälsan.