”Inte enligt mallen”

Denna övergripande rapport redovisar resultatet av Skolinspektionens kvalitetsgranskning av skolsituationen för elva elever med diagnos inom (AST) i årskurserna 7–9. I fokus står huvudmäns och skolors insatser för att anpassa utbildning och stödåtgärder för de här eleverna utifrån deras behov. I urvalet ingår totalt fyra skolor hos två huvudmän, Oskarshamn och Sollentuna kommun.

Skolpersonal måste ges möjligheter till att få fördjupade kunskaper inom elever med diagnos inom autismspektrumtillstånd (AST). Detta för att de ska kunna möta de ytterst individuella behov som elever med diagnos inom AST kan ha i sin skolsituation.

Individer med diagnos inom autismspektrumtillstånd (AST) har nedsättningar i förmågan till ömsesidig social interaktion, till verbal och ickeverbal kommunikation samt begränsad föreställningsförmåga och beteenderepertoar. De lär sig på ett annorlunda sätt och ”inte enligt mallen”. Detta ställer stora krav på skolpersonalens kompetens, flexibilitet och förmåga att anpassa undervisningen till enskilda elevers varierande behov. Om skolpersonalen inte har den kompetens och flexibilitet som behövs kan detta leda till att eleverna inte klarar de mål som finns, vilket begränsar deras framtida yrkesval och möjligheter att delta i samhällslivet.

Denna övergripande rapport redovisar resultatet av Skolinspektionens kvalitetsgranskning av skolsituationen för elva elever med diagnos inom (AST) i årskurserna 7–9. I fokus står huvudmäns och skolors insatser för att anpassa utbildning och stödåtgärder för de här eleverna utifrån deras behov. I urvalet ingår totalt fyra skolor hos två huvudmän, Oskarshamn och Sollentuna kommun. Rapporten avser därmed inte att ge en nationell bild av förhållandena utan kan snarare tjäna som en exemplifiering av hur enskilda elevers skolsituation kan se ut.

Granskningens syfte är att, med underlag från dokumentstudier, intervjuer och observationer, granska om utbildningen och de stödåtgärder som sätts in är anpassade efter elevernas behov.

Resultat

Resultaten visar att skolorna sällan genomför fullgoda utredningar. En konsekvens av det är att de insatser som sätts in inte grundas på elevens behov utan utgår från generell kunskap om vilka behov som elever med diagnos inom AST kan ha. Skolpersonal måste ges möjligheter till att få fördjupade kunskaper inom AST, och deras profession behöver förstärkas. Detta för att de ska kunna möta de ytterst individuella behov som elever med diagnos inom AST kan ha i sin skolsituation.

Granskningen visar på några gemensamma drag

Skolorna och deras personal saknar i stor utsträckning fördjupad kunskap om vilka behov enskilda elever med dessa diagnoser har. Detta gör att skolorna får svårt att sätta in adekvata åtgärder som utgår från den enskilda elevens situation och svarar mot elevens behov. Åtgärderna blir istället av mer generell natur. Eftersom åtgärderna dessutom sällan följs upp blir det också svårt för skolorna att ändra åtgärderna så att eleven får ett bättre stöd att nå kunskapsmålen.

Skolinspektionen förespråkar kompetensutveckling och bättre utredningar för att sätta in mer specifika åtgärder. Skolorna behöver också i större utsträckning ta elevhälsans breda kompetens i anspråk för att på så sätt få ett bättre stöd för att utforma adekvata åtgärder.