Skolor behöver stärka arbetet med att ge eleverna ett källkritiskt förhållningssätt

Risken för att bli utsatt för desinformation och manipulation har enligt forskare aldrig varit större än nu. I gymnasieskolans uppdrag ingår att eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska information och utveckla ett källkritiskt förhållningssätt. Av 30 granskade skolor behöver 25 utveckla arbetet med detta.

Skolinspektionen har granskat hur undervisningen i gymnasieskolan främjar elevernas förmåga att söka och värdera information samt att använda såväl digitala som andra källor. Av de 30 granskade skolorna har 25 behov av utveckling inom det granskade området.

På många skolor integrerar lärarna källkritik i undervisningen. Men eftersom undervisningen främst utgår från textbaserad information och eleverna hämtar mycket av sin information från mediekällor som bilder, rörliga bilder och ljud, rustas eleverna inte tillräckligt för att själva kunna agera källkritiskt i sin vardag. Eleverna ger i flera fall uttryck för att undervisningen i källkritik är mekanisk och utgår från checklistor. De efterfrågar en större variation, tätare koppling till ämnesinnehållet och koppling till den digitala värld som de lever i.

– En god källkritisk förmåga behövs för ett aktivt och demokratiskt medborgarskap. I granskningen ser vi att syftet med källkritik i undervisningen många gånger tycks vara att förbereda eleverna för fortsatta studier, men inte för samhällslivet. Det medför bland annat att elever som läser yrkesförberedande program löper risk att få sämre förutsättningar att utveckla ett källkritiskt förhållningssätt i jämförelse med dem som läser högskoleförberedande program, säger Roger Persson, som skrivit rapporten.

Såväl rektorerna som lärarna vid flera granskade skolor ger uttryck för ett behov av att utveckla inslagen av källkritik i undervisningen.