Hur skapar vi en trygg skolmiljö?

De allra flesta elever känner sig trygga i skolan idag men det finns en växande andel elever som inte gör det. Hur arbetar Skolinspektionen för att eleverna ska ha en trygg skolmiljö? Vad kan skolorna själva göra för att öka tryggheten i skolan?

Trygghet och studiero är avgörande för att eleverna ska lyckas i skolan. Även om den stora majoriteten av eleverna känner sig trygga i skolan idag finns en växande grupp som inte gör det. Upplevelsen av trygghet varierar även stort mellan olika skolor visar Skolinspektionens granskningar. För att ta in ny kunskap och kunna fokusera fullt ut på skolarbetet behöver man helt enkelt känna sig trygg i skolan.

- En trygg skolmiljö är en förutsättning för att eleverna ska kunna koncentrera sig på skolarbetet och undervisningen, säger Agnetha Burström som arbetar som inspektör på Skolinspektionen. Det är en förutsättning för att eleverna ska trivas, lära sig saker och utvecklas i skolan. De ska låta sig fångas av lektionsinnehållet istället för att tankarna ska kretsa kring vad som kan hända på rasten eller efter skolan.

Att eleverna känner sig välkomna och tycker om att vara i skolan är något som kännetecknar en trygg skolmiljö, menar Agnetha Burström. Eleverna ska våga säga vad de tycker och inte vara rädda för att göra fel. Men det är även viktigt att det finns närvarande vuxna på skolan som kan ingripa om något händer.

- Det är viktigt att personalen är lyhörd för elevernas upplevelser och synpunkter och att eleverna vet att det finns vuxna på skolan som ser och reagerar om något inträffar, säger hon.

BEO: Viktigt med gemensamt synsätt på kränkningar

Mårten Petersson arbetar som Barn- och elevombud (BEO) som är en självständig del av Skolinspektionen. BEO bevakar barns och elevers rättigheter och utreder uppgifter om kränkningar i skolan. Både BEO och Skolinspektionen har sett att lärare ofta lämnas ensamma i klassrummet med stora utmaningar.

- Lärare behöver ett stort stöd från skolans ledning för att kunna anpassa undervisningen till alla elever. Kränkningar och mobbning är ju ofta en konsekvens av att undervisningen inte har anpassats för alla barn, säger Mårten Petersson som trycker på nödvändigheten av att huvudmännen har en fungerande klagomålshantering.

- När en situation uppstår som kan innefatta kränkande behandling så ska ansvariga för skolan snabbt utreda vad som har hänt, varför det hänt samt sätta in åtgärder vid behov, säger han.

Skolornas ledning och personal behöver ha ett aktivt och målmedvetet arbete mot kränkande behandling. Ett gemensamt synsätt på kränkningar är därför nödvändigt och att man samtidigt diskuterar och reflekterar över detta, menar Mårten Petersson.

- Vad innebär nolltolerans? Har vi samsyn kring vilka situationer som kan uppfattas kränkande? Hur skapar vi trygghet hos lärare att agera vid en uppkommen situation?

Vad tittar Skolinspektionen på inför ett skolbesök? ​

Resultaten i Skolenkäten ger alltid Skolinspektionen en hint eller en första inblick i hur situationen är på en skola när det gäller tryggheten. Skolinspektionen kan även ha fått in olika typer av signaler före skolbesöket.

- Vi ser alltid till att få intervjua elever ur olika årskurser och försöker få en jämn fördelning mellan pojkar och flickor, Vanligen gör vi också slumpvisa urval. Vi intervjuar förstås lärare, elevhälsa och rektorer men gärna även den personal som finns närmare eleverna i korridorer och uppehållsrum, berättar Agnetha Burström.

Skolbesöket inleds alltid först med en rundvandring på skolan då inspektörerna får en bild av hur lokalerna och utomhusmiljön ser ut. Inspektören observerar lektioner, äter lunch i skolmatsalen och känner av stämningen i skolan.

- Då händer det ibland att elever kommer fram till oss och berättar olika saker eller att vi till exempel upptäcker bråk i kapprum eller uppehållsrum. Sådana iakttagelser är viktiga komplement till de intervjuer vi gör, säger hon.

Vad kan skolorna göra själva?

Skolorna behöver ha ett kontinuerligt arbete för trivsel på skolan liksom ett gemensamt förhållningssätt vad gäller lyssna och ta tillvara elevernas upplevelser och synpunkter. Det är några saker skolorna själva kan göra för att skapa trygghet i skolorna. Det bidrar till att skapa den tillit som gör att eleverna vågar berätta om sina problem och att de ser att deras synpunkter verkligen leder till förändring.

Vad kan skolan göra mer?

- Skolan måste skaffa sig en bild av hur situationen är på skolan för att kunna vidta åtgärder för förbättring. Det kan ske genom regelbundna enkäter, trygghetsvandringar, samtal med elever enskilt och i grupp. Skolan bör ligga steget före och utifrån omvärldsbevakning förstå den oro och de faror som elever kan utsättas för i dagens samhälle. Skolans olika kompetenser är viktiga men ibland kan man även behöva ta hjälp av externa aktörer för att förebygga otrygghet och utsatthet.

BEO kan kräva skadestånd

BEO kan även kräva skadestånd för barn och elever som varit utsatta för kränkningar och mobbning. Som elev kan man vända sig till BEO om man är missnöjd med hur skolan har agerat när eleven varit utsatt för mobbning och kränkningar. Den bästa och snabbaste vägen till att åtgärda ett eventuellt missförhållande är dock alltid att först vända sig till den som är ansvarig för skolan.

- Vi har ett formulär på webben som man fyller i. I vissa fall kan vi då utreda om skolan har brustit i sina skyldigheter mot skollagen. Om man är osäker på hur man ska göra går det att mejla oss, eller ringa och prata med oss på vår informationstelefon som är öppen varje dag, säger Mårten Petersson.