Start

Brister i särskilt stöd vanligast

Bas och breddad – två typer av regelbunden tillsyn

Skolinspektionen har två typer av regelbunden tillsyn, bas som är mindre omfattande och breddad. Inför inspektionen görs en risk- och väsentlighetsanalys som avgör vilken tillsyn som ska göras. De flesta skolor, cirka 70 procent, får en breddad tillsyn. Under sommaren 2013 började Skolinspektionen tillämpa denna mer differentierade regelbundna tillsynen, i syfte att mer resurser läggs på skolor som är i större behov av det.

När en bastillsyn görs tittar inspektörerna på färre områden i jämförelse med ett breddat besök. Statistikuppgifter om bastillsyn från och med sommaren 2013 innehåller färre bedömningsområden och presenteras därför separat. Från och med sommaren 2013 har 134 grundskolor och 26 gymnasieskolor fått bastillsyn.

Andel skolor utifrån typ av kritik för vanliga brister, regelbunden tillsyn, Skolinspektionen 2013

Statistik för bastillsyn ht 2013 ingår ej i diagrammet nedan

Särskilt stöd en brist i de flesta skolor

7 av 10 grundskolor och 8 av 10 gymnasieskolor lever inte upp till skollagens krav om särskilt stöd. När det befaras att en elev inte kommer att nå kunskapskraven eller uppvisar andra svårigheter ska behovet skyndsamt utredas och beslut om åtgärdsprogram fattas. Oftast gäller kritiken att det i åtgärdsprogrammet inte står angivet vilka behoven är, hur de ska tillgodoses samt följas upp och utvärderas. Det kan också handla om att skolorna inte i tillräcklig grad tillgodoser studiehandledning på elevens modersmål. Bland grundskolorna i bastillsynen får 1 av 20 kritik för brister i arbetet med särskilt stöd.

Trygghet och studiero vanligt bristområde

Många av skolenheterna brister även när det gäller arbetet med elevernas trygghet och studiero. Det handlar främst om att skolan saknar en plan mot kränkande behandling som utgår från de faktiska problemen, vilket gör det svårt för dem att arbeta framgångsrikt. Nära 6 av 10 grundskolor bedriver inte i tillräcklig grad ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. Av gymnasieskolorna är motsvarande andel något större där 7 av 10 får kritik. I bastillsynen är brister i trygghet och studiero inte alls lika vanligt förekommande, endast 2 av totalt 134 grundskolor får kritik.

Pedagogiskt ledarskap brister avseende kvalitetsarbete

Inom området pedagogiskt ledarskap bedöms bland annat skolenheternas systematiska kvalitetsarbete. 6 av 10 grundskolor och drygt lika många gymnasieskolor brister på detta område. Brister i det pedagogiska ledarskapet är den vanligaste grunden för kritik bland grundskolor som fått bastillsyn, av dem har totalt 20 av 134 brister. Ofta gäller kritiken att rektorn inte ansvarar för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Det kan också röra sig om att kvalitetsarbetet inte är dokumenterat.

Inte alltid likvärdig bedömning och betygssättning

Ungefär hälften av alla grundskolor och något färre gymnasieskolor, ungefär 4 av 10, brister när det gäller bedömning och betygssättning. Ofta gäller kritiken att skolorna inte alltid ser till att bedömningarna av elevernas kunskaper sker på ett likvärdigt sätt eller i enlighet med de krav som finns. Många grundskolor kritiseras också för att den individuella utvecklingsplanen inte lever upp till kraven. Den ska bland annat innehålla vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och utvecklas så långt som möjligt, vilket inte alltid är fallet. Området bedöms inte vid bastillsyn varför jämförelser inte kan göras.

Inte aktivt elevinflytande på alla skolor

I den regelbundna tillsynen framkommer det att många av de granskade skolorna brister när det gäller grundläggande värden och inflytande. I stort sett alltid gäller kritiken att eleverna inte har ett aktivt inflytande över utbildningen. Drygt var tredje grundskola och hälften av gymnasieskolorna brister vad gäller detta.  Området bedöms inte vid bastillsyn varför jämförelser inte kan göras.

Olika typer av kritik

De flesta skolorna som granskat under 2013 har fått kritik på något område. När Skolinspektionen uppmärksammar brister på en skola leder det nästan alltid till ett föreläggande. Föreläggande kan också förenas med vite, vilket skedde för 17 skolor under 2013. Om bristen är mindre allvarlig kan skolan istället tilldelas en anmärkning. Det är relativt få brister som lett till anmärkning men det varierar lite beroende på vilket område som har granskats. Myndigheten kan också välja att avstå från ingripande om bristen är ringa och om bristen har eller snabbt kan rättas till. Det är mycket få sådana beslut under 2013.