Start

Utbildning för nyanlända och asylsökande elever

Faktorer som kan påverka utbildning för nyanlända elever i positiv riktning

Utbildning för nyanlända elever främjas av samma faktorer som utbildning i stort. Huvudmannen har ansvar för att se till att skolorna får goda förutsättningar att lyckas med verksamheten. Huvudmannen, rektor och lärarna behöver ha en god kommunikation och ett tätt samarbete för att tillsammans kunna skapa en bra utbildning. Skolans systematiska kvalitetsarbete har en avgörande betydelse för att skolan ska utvecklas och ge alla elever de bästa förutsättningarna att lära och utvecklas. All skolpersonal behöver under rektors ledning kontinuerligt och strukturerat reflektera över den egna verksamheten och analysera vilka resultat man uppnår i arbetet.

När det gäller utbildning för nyanlända elever finns också särskilda utmaningar och möjligheter. Skolinspektionen har därför i granskningar särskilt undersökt huvudmän och skolors arbete med utbildning för nyanlända elever. Genom granskningarna har Skolinspektionen identifierat faktorer som ter sig kunna påverka skolors och huvudmäns arbete i positiv riktning. De iakttagelser myndigheten gjort sammanfaller med vad forskning pekat ut som framgångsfaktorer, samt vad andra studier och utredningar på området har visat.

Organisatoriska faktorer:

  • Det finns strukturer för samarbete och kommunikation mellan de verksamheter inom kommunen som de nyanlända eleverna kommer i kontakt med.
  • Inom skolan finns en helhetssyn på de nyanlända eleverna som ingår i allt från samverkan mellan lärare, rektors pedagogiska ledarskap och skolans utvecklingsarbete. Strategier för elevernas utbildning tas fram gemensamt i organisationen, och ansvaret ligger inte på enskilda lärare.
  • En kartläggning av elevens kunskaper och erfarenheter görs i ett tidigt skede för att utbildningen ska kunna anpassas efter individen.
  • Övergång från särskild undervisningsgrupp till ordinarie undervisning sker så snart eleven bedöms ha tillräckliga kunskaper i svenska för att på heltid kunna delta i undervisningen i det ämnet i den undervisningsgrupp som eleven normalt hör till. Särskilda undervisningsgrupper kan gynna språkutvecklingen, men om det dröjer för länge innan eleven går över till ordinarie undervisning kan elevens övriga kunskaper bli eftersatta.
  • Verksamheten organiseras så att information om eleven inte går förlorad vid övergång mellan särskild undervisningsgrupp och ordinarie undervisning.
  • För att motverka skolsegregation tillämpar kommunen en modell för resursfördelning mellan skolorna som kombineras med ett aktivt utvecklingsarbete för att öka måluppfyllelsen för alla elever.

Faktorer i undervisningen:

  • Resultaten av kartläggningen av elevens kunskaper och erfarenheter sprids till alla berörda lärare som anpassar undervisningen efter det som framkommit i kartläggningen.
  • Alla lärare har kunskap i språkutvecklande arbetssätt, kompetens i vad det innebär att lära sig ett nytt språk, kunskap om hur andraspråksinlärning går till, och en medvetenhet om vilka förutsättningar som gynnar språkutveckling.
  • Studiehandledning på modersmålet ges efter elevens behov för att eleven ska få förutsättningar att kunna följa undervisningen och för att kunskapsutvecklingen inte ska stanna upp.
  • Språkinlärning sker i alla ämnen. En elev som ännu inte nått förstaspråksnivå i svenska gynnas av att ämneslärare aktivt arbetar för att också lära ut den svenska som är specifik för respektive ämne.
  • Lärarna har tilltro till elevens förmåga och ställer tydliga, höga och uppnåbara krav på elevens ansträngningar och prestationer.

Erfarenheter från kvalitetsgranskningar, riktad tillsyn och flygande inspektion

Utöver granskningar av arbetet med nyanlända elever har myndigheten även undersökt asylsökande barns rätt till utbildning, utbildning i svenska för invandrare, modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmålet, tvåspråkighet, språkutvecklande arbetssätt och kommuners resursfördelning. Nedan finns en översikt av myndighetens avslutade och pågående granskningar.

Avslutade granskningar:

2015 - Utbildning för asylsökande barn och barn som vistas i Sverige utan tillstånd (Dnr 401-2014:2380)

Skolinspektionens genomförde 2014 en riktad tillsyn av om asylsökande barn och unga, och barn och unga som vistas i landet utan tillstånd får sin rätt till utbildning tillgodosedd. Tillsynen visade att det finns ett fåtal kommuner som i nuläget inte kan ge utbildning till samtliga asylsökande barn som finns i kommunen. Det gick dock inte av tillsynen att klarlägga hur många barn som inte går i skolan. I flera kommuner saknades också kompetens att utföra uppdraget till fullo.

Den riktade tillsynen gjordes på huvudmannanivå i 30 kommuner.

Läs mer och ladda ned rapporten:
Utbildning för asylsökande barn och barn som vistas i Sverige utan tillstånd

2014 - Kommunens arbete mot segregationens negativa effekter (rapport 2014:01)

Skolinspektionen granskade 2014 hur kommunerna arbetar med att fördela sina resurser så att segregationens negativa effekter för resultaten i skolan kan motverkas. Granskningen visade att olika modeller för resursfördelning förekommer. Den socioekonomiska faktorn vårdnadshavarens utbildningsbakgrund används av allt fler kommuner. Migrationsbakgrund användes av 24 av 30 granskade kommuner.

Granskningen visade på exempel där resursomfördelning inom en kommun lett till kraftigt förbättrad måluppfyllelse i skolor. I ett mindre antal av de granskade kommunerna var omfördelningen så liten att det framstått som osannolikt att omfördelade medel kunnat få någon påtaglig effekt. Granskningen visade också att 25 av 30 kommuner behövde utveckla och förbättra uppföljningen och utvärderingen av sitt resursfördelningssystem och vilka effekter de får.

Granskningen genomfördes i 30 kommuner över hela landet, av varierande storlek. De valdes bland de 50 kommuner i landet som har störst socioekonomiska skillnader mellan bostadsområden, enligt ett urval som Skolverket gjorde 2009.

Läs mer och ladda ned rapporten:
Kommunens arbete mot segregationens negativa effekter

2014 - Skolsituationen för nyanlända elever (rapport 2014:03)

Skolinspektionen granskade 2014 skolsituationen för nyanlända elever. Den sammantagna bilden av granskningen var att de besökta skolorna i liten utsträckning planerar, genomför och anpassar utbildningen efter de nyanlända elevernas förutsättningar och behov. Fundamentet för att lyckas är, efter vad som framträder i granskningen, samsyn i förhållningssätt, att all personal på skolan tar ett gemensamt ansvar samt att lärarna har kunskap och kompetens som rör nyanlända elevers lärande.

Granskningen genomfördes i tio kommunala grundskolor under perioden november 2013 till och med januari 2014 och omfattade totalt 35 elever.

Läs mer och ladda ned rapporten:
Skolsituationen för nyanlända elever

2013 - Asylsökande barns rätt till utbildning (Dnr: 402-2013:2272)

Skolinspektionen genomförde 2013 en flygande inspektion av asylsökande barns rätt till utbildning i grundskolan och gymnasieskolan. Inspektionen visade att det saknades tillförlitliga uppgifter om antalet asylsökande barn i varje kommun. Inspektionen visade också att många av barnen inte deltog i utbildning. Uppskattningsvis deltog ungefär 78 procent av barnen i grundskoleålder och ungefär 59 procent av barnen i gymnasieålder.

Samtliga 290 kommuner i Sverige besvarade en webbenkät och 286 kommuner intervjuades via telefon.

Läs mer och ladda ned rapporten:
Asylsökande barns rätt till utbildning

2011 - Ändamålsenlighet och resultat i svenskundervisningen för invandrare (rapport 2011:06)

Skolinspektionen genomförde 2011 en granskning svenskundervisning för invandrare (sfi). Granskningen visade på svårigheter att ta emot studerande löpande under året, och att anpassa undervisningen efter de studerandes individuella behov. Kommunerna hade svårt att handskas med ökningen av studerande samt att anpassa verksamheten till den kontinuerliga tillströmningen. Lärarna inom sfi hade i sin tur många gånger svårt att hantera de studerandes olika förutsättningar och omsätta dessa behov till en pedagogisk praktik. Måluppfyllelsen visade sig vara svår att uppskatta. Flera kommuner hade inte kännedom om vilka resultat sfi genererar.

Granskningen omfattade 35 huvudmän och fokus låg på hur undervisningen på studievägarna 1 och 2 planeras och genomförs i förhållande till de studerandes olika förutsättningar och behov, liksom vilka resultat den leder till.

Läs mer och ladda ned rapporten:
Ändamålsenlighet och resultat i svenskundervisningen för invandrare

2010 - Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska (rapport 2010:16)

Skolinspektionen genomförde 2010 en kvalitetsgranskning av huvudmäns, förskolors och skolors insatser för språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska. Även om granskningen såg exempel på verksamhet och undervisning av god kvalitet så visade resultaten framför på allt utvecklingsområden. En kartläggning av barnens språkliga och kunskapsmässiga nivå saknades ofta, och modersmålsundervisningen i skolan levde ofta ett eget liv utan samband eller samverkan med övrig undervisning.

Granskningen omfattade 21 förskolor och 21 grundskolor i 12 kommuner.

Läs mer och ladda ned rapporten:
Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska

2010 - Svenskundervisning för invandrare (sfi) – en granskning av hur utbildningen formas efter deltagarnas förutsättningar och mål (rapport 2010:7)

Skolinspektionen genomförde 2010 en kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) Granskningen visade bland annat att de granskade kommunerna behöver bli bättre på individuell kartläggning och att låta individernas erfarenheter, intressen och mål påverka utbildningens utformning i större omfattning. De granskade kommunerna behövde också stärka samverkan mellan sfi, andra kommunala instanser och Arbetsförmedlingen.

Granskningen gjordes i 25 kommuner. Resultatet baseras bland annat på drygt 370 intervjuer med sfi-studerande.

Läs mer och ladda ned rapporten:
Svenskundervisning för invandrare (sfi) – en granskning av hur utbildningen formas efter deltagarnas förutsättningar och mål

2009 - Utbildning för nyanlända elever – rätten till en god utbildning i en trygg miljö (rapport 2009:3)

Skolinspektionen genomförde 2009 en kvalitetsgranskning som visade att många granskade kommuner och skolor hade stora svårigheter att ge nyanlända elever en ändamålsenlig utbildning. Granskningen visade att nyanlända elever ofta får undervisning avskild från övrig utbildning och övriga elever. De flesta elever placeras i någon form av introduktionsklass där undervisningen är enhetlig utan hänsyn till individuella förutsättningar och där de hålls kvar för länge. Det saknas ofta gemensamma riktlinjer i kommunerna om hur undervisningen ska organiseras och bedrivas vilket gör utbildningen blir beroende av enskilda eldsjälar bland rektorer och lärare.

Granskningen omfattade 14 kommuner och 34 skolor.

Läs mer och ladda ned rapporten:
Utbildning för nyanlända elever – rätten till en god utbildning i en trygg miljö

Pågående granskningar

Studiehandledning på modersmålet

Skolinspektionen ska granska om de elever som behöver studiehandledning på modersmålet får tillräckligt stöd för att kunna utveckla sina ämneskunskaper så att de uppnår kunskapskraven. Granskningen ska också visa om elevernas utveckling av ämneskunskaper stöttas genom att studiehandledaren på modersmålet och ansvariga ämneslärare arbetar tillsammans. En tredje frågeställning är om eleverna får användbara förklaringar av ämnesspecifika begrepp och terminologi. 

Skolhuvudmäns mottagande av nyanlända elever

Skolinspektionen ska granska huvudmännens beredskap att ta emot nyanlända elever och om huvudmannens och skolans åtgärder ger tillräckliga förutsättningar för att eleverna ska få en god utbildning i en trygg miljö. 

Språkintroduktionsprogrammet i gymnasieskolan

Skolinspektionen ska granska utbildningen för nyanlända ungdomar på språkintroduktionsprogrammet i gymnasieskolan. 

HVB

Hem för vård eller boende (HVB) är en institution som på kommunens uppdrag erbjuder boende till barn och ungdomar som av olika skäl inte kan bo med sin familj, exempelvis ensamkommande flyktingbarn. Skolinspektionen ska granska hur utbildningssituationen ser ut för barn och ungdomar placerade i HVB.