Start

Utbildning för nyanlända och asylsökande elever

Utbildning för nyanlända elever främjas av samma faktorer som utbildning i stort. Huvudmannen har ansvar för att se till att skolorna får goda förutsättningar att lyckas med verksamheten. Huvudmannen, rektor och lärarna behöver ha en god kommunikation och ett tätt samarbete för att tillsammans kunna skapa en bra utbildning.

Systematiskt kvalitetsarbete i skolan

När det gäller utbildning för nyanlända elever finns också särskilda utmaningar och möjligheter. I granskningar av skolors arbete med utbildning för nyanlända har Skolinspektionen identifierat faktorer kan påverka skolors och huvudmäns arbete i positiv riktning. De iakttagelser myndigheten gjort sammanfaller med vad forskning pekat ut som framgångsfaktorer, samt vad andra studier och utredningar på området har visat.

Organisatoriska faktorer

Struktur

Det finns strukturer för samarbete och kommunikation mellan de verksamheter inom kommunen som de nyanlända eleverna kommer i kontakt med.

Helhetssyn

Inom skolan finns en helhetssyn på de nyanlända eleverna som ingår i allt från samverkan mellan lärare, rektors pedagogiska ledarskap och skolans utvecklingsarbete. Strategier för elevernas utbildning tas fram gemensamt i organisationen, och ansvaret ligger inte på enskilda lärare.

Bedömning av elevens kunskaper

En bedömning av elevens kunskaper och erfarenheter görs i ett tidigt skede för att utbildningen ska kunna anpassas efter individen. Bedömningarna överlämnas såväl muntligt som skriftligt till de mottagande skolorna. Huvudmannen bör även se till att de lärare som ska möta eleverna i undervisningen efter mottagandefasen är en del av elevernas bedömningar från början.

Aktivt utvecklingsarbete

För att motverka skolsegregation tillämpar kommunen en modell för resursfördelning mellan skolorna som kombineras med ett aktivt utvecklingsarbete för att öka måluppfyllelsen för alla elever.

Faktorer i undervisningen:

Spridning av elevens kunskap och erfarenheter

Resultaten av kartläggningen av elevens kunskaper och erfarenheter sprids till alla berörda lärare som anpassar undervisningen efter det som framkommit i kartläggningen.

Språkutvecklande arbetssätt

Alla lärare har kunskap i språkutvecklande arbetssätt, kompetens i vad det innebär att lära sig ett nytt språk, kunskap om hur andraspråksinlärning går till, och en medvetenhet om vilka förutsättningar som gynnar språkutveckling.

Studiehandledning

Studiehandledning på modersmålet ges efter elevens behov för att eleven ska få förutsättningar att kunna följa undervisningen och för att kunskapsutvecklingen inte ska stanna upp.

Språkinlärning i alla ämnen

Språkinlärning sker i alla ämnen. En elev som ännu inte nått förstaspråksnivå i svenska gynnas av att ämneslärare aktivt arbetar för att också lära ut den svenska som är specifik för respektive ämne.

Hög tilltro

Lärarna har tilltro till elevens förmåga och ställer tydliga, höga och uppnåbara krav på elevens ansträngningar och prestationer.

Erfarenheter från kvalitetsgranskningar, riktad tillsyn och flygande inspektion

Utöver granskningar av arbetet med nyanlända elever har myndigheten även undersökt asylsökande barns rätt till utbildning, utbildning i svenska för invandrare, modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmålet, tvåspråkighet, språkutvecklande arbetssätt och kommuners resursfördelning. Nedan finns en översikt över myndighetens avslutade granskningar.

Skolhuvudmäns mottagande av nyanlända elever i grundskolan - 2017

Granskningen visar att många kommuner erbjudit nyanlända elever ett gott mottagande. De flesta granskade kommuner tar emot eleverna i skolan och kartlägger deras kunskaper inom två månader. Det är en ljusare bild än 2009 då Skolinspektionen gjorde en liknade granskning. Men granskningen visar också att många kommuner saknar den bredd, variation och flexibilitet som behövs för att fullt ut tillgodose nyanlända elevers skiftande förmågor och de flesta granskade skolhuvudmän behöver utveckla sina arbetssätt för att gynna elevernas fortsatta utbildning.

Skolhuvudmäns mottagande av nyanlända elever i grundskolan

Förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling - 2017

Granskningen visar att personalen på majoriteten av de granskade förskolorna arbetar medvetet med att uppmuntra flerspråkiga barn att använda svenska i den dagliga verksamheten. Men 23 av 34 granskade förskolor saknar motsvarande medvetna arbete när det gäller barnens egna modersmål. På flertalet av dessa förskolor upplever personalen att de inte har tillräckliga kunskaper kring hur de ska arbeta med språkutveckling i andra modersmål än svenska och att de är osäkra på vad uppdraget med flerspråkiga barns språkutveckling innebär.

Förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling

Språkintroduktion i gymnasieskolan - 2017

Skolinspektionen granskade 2016 utbildningen vid språkintroduktion vid 42 slumpmässigt utvalda gymnasieskolor. Programmet vänder sig till nyanlända ungdomar med inga eller nyligen påbörjade färdigheter i svenska språket, och som inte är behöriga till nationella program i gymnasieskolan.

Granskningen visar att det finns skolor som lyckas tillgodose elevernas utbildningsbehov. På de skolorna finns exempel på elever som fått stöd i form av studiehandledning på modersmålet och den tidiga och integrerade vägledning de behöver. Det finns också enstaka skolor som erbjuder ett brett utbud av grundskoleämnen och använder ett språkutvecklande arbetssätt inom ramen för aktuella ämnen.

Språkintroduktion i gymnasieskolan

Utbildning för asylsökande barn och barn som vistas i Sverige utan tillstånd - 2015

Skolinspektionens genomförde 2014 en riktad tillsyn av om asylsökande barn och unga, och barn och unga som vistas i landet utan tillstånd får sin rätt till utbildning tillgodosedd. Tillsynen visade att det finns ett fåtal kommuner som i nuläget inte kan ge utbildning till samtliga asylsökande barn som finns i kommunen. Det gick dock inte av tillsynen att klarlägga hur många barn som inte går i skolan. I flera kommuner saknades också kompetens att utföra uppdraget till fullo.

Utbildning för asylsökande barn och barn som vistas i Sverige utan tillstånd

Kommunens arbete mot segregationens negativa effekter - 2014

Skolinspektionen granskade 2014 hur kommunerna arbetar med att fördela sina resurser så att segregationens negativa effekter för resultaten i skolan kan motverkas. Granskningen visade att olika modeller för resursfördelning förekommer. Den socioekonomiska faktorn vårdnadshavarens utbildningsbakgrund används av allt fler kommuner. Migrationsbakgrund användes av 24 av 30 granskade kommuner.

Granskningen visade på exempel där resursomfördelning inom en kommun lett till kraftigt förbättrad måluppfyllelse i skolor. I ett mindre antal av de granskade kommunerna var omfördelningen så liten att det framstått som osannolikt att omfördelade medel kunnat få någon påtaglig effekt. Granskningen visade också att 25 av 30 kommuner behövde utveckla och förbättra uppföljningen och utvärderingen av sitt resursfördelningssystem och vilka effekter de får.

Granskningen genomfördes i 30 kommuner över hela landet, av varierande storlek. De valdes bland de 50 kommuner i landet som har störst socioekonomiska skillnader mellan bostadsområden, enligt ett urval som Skolverket gjorde 2009.

Kommunens arbete mot segregationens negativa effekter

Skolsituationen för nyanlända elever - 2014

Skolinspektionen granskade 2014 skolsituationen för nyanlända elever. Den sammantagna bilden av granskningen var att de besökta skolorna i liten utsträckning planerar, genomför och anpassar utbildningen efter de nyanlända elevernas förutsättningar och behov. Fundamentet för att lyckas är, efter vad som framträder i granskningen, samsyn i förhållningssätt, att all personal på skolan tar ett gemensamt ansvar samt att lärarna har kunskap och kompetens som rör nyanlända elevers lärande.

Granskningen genomfördes i tio kommunala grundskolor under perioden november 2013 till och med januari 2014 och omfattade totalt 35 elever.

Skolsituationen för nyanlända elever

Asylsökande barns rätt till utbildning - 2013

Skolinspektionen genomförde 2013 en flygande inspektion av asylsökande barns rätt till utbildning i grundskolan och gymnasieskolan. Inspektionen visade att det saknades tillförlitliga uppgifter om antalet asylsökande barn i varje kommun. Inspektionen visade också att många av barnen inte deltog i utbildning. Uppskattningsvis deltog ungefär 78 procent av barnen i grundskoleålder och ungefär 59 procent av barnen i gymnasieålder.

Asylsökande barns rätt till utbildning

Ändamålsenlighet och resultat i svenskundervisningen för invandrare - 2011

Skolinspektionen genomförde 2011 en granskning svenskundervisning för invandrare (sfi). Granskningen visade på svårigheter att ta emot studerande löpande under året, och att anpassa undervisningen efter de studerandes individuella behov. Kommunerna hade svårt att handskas med ökningen av studerande samt att anpassa verksamheten till den kontinuerliga tillströmningen. Lärarna inom sfi hade i sin tur många gånger svårt att hantera de studerandes olika förutsättningar och omsätta dessa behov till en pedagogisk praktik. Måluppfyllelsen visade sig vara svår att uppskatta. Flera kommuner hade inte kännedom om vilka resultat sfi genererar.

Granskningen omfattade 35 huvudmän och fokus låg på hur undervisningen på studievägarna 1 och 2 planeras och genomförs i förhållande till de studerandes olika förutsättningar och behov, liksom vilka resultat den leder till.

Ändamålsenlighet och resultat i svenskundervisningen för invandrare

Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska - 2010

Skolinspektionen genomförde 2010 en kvalitetsgranskning av huvudmäns, förskolors och skolors insatser för språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska. Även om granskningen såg exempel på verksamhet och undervisning av god kvalitet så visade resultaten framför på allt utvecklingsområden. En kartläggning av barnens språkliga och kunskapsmässiga nivå saknades ofta, och modersmålsundervisningen i skolan levde ofta ett eget liv utan samband eller samverkan med övrig undervisning.

Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska

Svenskundervisning för invandrare (sfi) – en granskning av hur utbildningen formas efter deltagarnas förutsättningar och mål - 2010

Skolinspektionen genomförde 2010 en kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) Granskningen visade bland annat att de granskade kommunerna behöver bli bättre på individuell kartläggning och att låta individernas erfarenheter, intressen och mål påverka utbildningens utformning i större omfattning. De granskade kommunerna behövde också stärka samverkan mellan sfi, andra kommunala instanser och Arbetsförmedlingen.

Svenskundervisning för invandrare (sfi) – en granskning av hur utbildningen formas efter deltagarnas förutsättningar och mål

Utbildning för nyanlända elever – rätten till en god utbildning i en trygg miljö - 2009

Skolinspektionen genomförde 2009 en kvalitetsgranskning som visade att många granskade kommuner och skolor hade stora svårigheter att ge nyanlända elever en ändamålsenlig utbildning. Granskningen visade att nyanlända elever ofta får undervisning avskild från övrig utbildning och övriga elever. De flesta elever placeras i någon form av introduktionsklass där undervisningen är enhetlig utan hänsyn till individuella förutsättningar och där de hålls kvar för länge. Det saknas ofta gemensamma riktlinjer i kommunerna om hur undervisningen ska organiseras och bedrivas vilket gör utbildningen blir beroende av enskilda eldsjälar bland rektorer och lärare.

Utbildning för nyanlända elever – rätten till en god utbildning i en trygg miljö

Pågående granskningar

Studiehandledning på modersmålet

Skolinspektionen ska granska om de elever som behöver studiehandledning på modersmålet får tillräckligt stöd för att kunna utveckla sina ämneskunskaper så att de uppnår kunskapskraven. Granskningen ska också visa om elevernas utveckling av ämneskunskaper stöttas genom att studiehandledaren på modersmålet och ansvariga ämneslärare arbetar tillsammans. En tredje frågeställning är om eleverna får användbara förklaringar av ämnesspecifika begrepp och terminologi.