Start

Kvalitetsarbete: Exempel

Det systematiska kvalitetsarbetet innehåller olika faser. För att kunna planera och sätta in rätt åtgärder för att utveckla verksamheten framåt måste man ställa frågorna:

  • Var är vi nu? Hur ser vår verksamhet ut idag?
    Denna fråga resulterar i en nulägesbeskrivning och leder vidare till frågan:
  • Vart är vi på väg? Vilka mål har vi? Nationella och lokala mål.
  • Vad behöver vi genomföra för åtgärder för att komma dit vi vill?
    När väl åtgärderna är genomförda behöver man åter:
  • Följa upp resultaten och få fram ett nytt nuläge.

De olika faserna länkar i varandra och varje fas kräver i sig en analys. Systematiken innebär att se helheten och att varje fas är beroende av den förra och påverkar den senare.

Det är viktigt att understryka att skolornas kvalitetsarbete måste utgå från den egna skolans behov och förutsättningar. Skolorna kan inspireras och stimuleras av andra skolors framgångar och lyckade exempel men måste ytterst söka egna lösningar.

Kunskapsresultat

Skolan behöver följa upp elevernas kunskapsresultat för att alla elever ska kunna nå kunskapsmålen. Uppföljningen bör kunna svara på var den egna verksamheten uppvisar brister och var man ska sätta in åtgärder för att åtgärda dessa. Arbetet ska göras löpande utifrån en tydlig ansvarsfördelning och fastlagda rutiner. Om skolan inte följer kunskapsresultaten går den miste om ett viktigt underlag för att genomföra nödvändiga åtgärder.

  • För att sätta in rätt åtgärder kan det vara till hjälp att ställa följande frågor kopplade till det egna arbetet:
  • Finns betygsunderlag på skol- och klassrumsnivå som ger en bild av elevernas måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen, i samtliga ämnen?
  • Analyseras detta underlag med regelbundenhet av rektor och av lärarkollegie med fokus på vilka åtgärder som behövs för att komma till rätta med sådant som fungerar mindre väl? Hur går detta till? Vilka förbättringsområden finns?
  • Görs en analys av om särskilda elevgrupper når målen oftare eller mer sällan? T.ex. skillnader mellan pojkar och flickor och mellan klasser och ämnen. Vad visar dessa analyser?
  • När åtgärder genomförts följs de upp för att se om de gett önskat resultat? Hur går detta till? Finns det förbättringsområden?

Elevhälsa

Alla elever ska ha tillgång till en elevhälsa som omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. För att kunna utveckla elevhälsan framåt måste skolan bland annat ta reda på om elevhälsan motsvarar elevernas behov. Genom att möta eleverna under regelbundna besök i skolmiljön, elevhälsans dokumentation, samt genom trivselenkäter eller liknande undersökningar kan skolan skaffa sig ett sådant underlag. I detta arbete kan det vara till hjälp att ställa följande frågor kopplade till den egna elevhälsan:

  • Inhämtar elevhälsan regelbundet underlag från elevernas när det gäller trivsel, psykiskt och fysiskt välbefinnande? Hur går detta till? Finns det förbättringsområden?
  • Används detta underlag för att planera elevhälsans insatser i det främjande och förebyggande arbetet? Hur går detta till? Finns det förbättringsområden?
  • Har skolan en rutin kring samråd mellan pedagogisk personal och elevhälsan när utredning av särskilt stöd ska göras?
  • Arbetar elevhälsan förebyggande genom att systematiskt följa upp och åtgärda elever med hög grad av ogiltig frånvaro?
  • Utvärderas elevhälsan på skolan? Hur går detta till? Finns det förbättringsområden?

Trygghetsarbete

Alla skolor ska bedriva ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Skolpersonal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och vidta de åtgärder som krävs för att förhindra kränkande behandling i framtiden. I detta arbete kan det vara till hjälp att ställa följande frågor kopplade till det egna arbetet mot kränkningar:

  • Genomför skolan regelbundet trivselenkäter och/eller intervjuer med elever i syfte att få ökad kunskap om eleverna känner sig trygga i skolmiljön samt utreda om kränkningar förekommer på individ eller skolnivå? Hur går detta till? Finns det förbättringsområden?
  • Används underlagen som samlas in från eleverna för att sätta in åtgärder som förebygger kränkningar? Hur går detta till? Finns det förbättringsområden?
  • Tar skolan hjälp av elev och klassråd för att inhämta underlag om situationen kring kränkningar på skolan samt för att sprida skolans förhållningsätt bland eleverna i frågor som rör kränkningar?
  • Utvärderas skolans arbete mot kränkningar? Hur går detta till? Finns det förbättringsområden?