Start

Elevhälsa och utmaningar i undervisningen i fokus i Skolinspektionens årsrapport

Skolinspektionens årsrapport fokuserar på de mest strategiska utvecklingsområdena i skolan. Ett sådant är utmaningar i undervisningen. Många elever som nått längre i sin kunskapsutveckling får inte tillräckligt utmanande uppgifter eller lärarstöd för mer avancerade och utforskande uppgifter. Inte sällan anpassas undervisningen för hela klassen till de elever som har svårt att nå godkänt, eller till en tänkt medelnivå. Var tredje elev svarar i Skolinspektionens skolenkät att de får för lite utmaningar i undervisningen. Vissa lärare upplever att de har bristande förutsättningar att utveckla undervisningen för de elever som kommit längre eller är mer motiverade och nyfikna.

– Vi ser flera exempel på att elever som vill utvecklas längre kunskapsmässigt inte alltid får rätt förutsättningar. Det kan handla om att elever får vänta in andra elever innan de kan gå vidare eller att de inte får tillräckliga möjligheter att fördjupa sina kunskaper i ett ämne. Elever har rätt att utvecklas så långt som möjligt och flera granskade skolor behöver därför stärka sitt arbete med detta, säger Helen Ängmo, generaldirektör, Skolinspektionen.

Stora behov av elevhälsan men vanligt med brister

Skolornas elevhälsa är ett annat utvecklingsområde. Nära tre av tio huvudmän som granskades 2016 har inte säkrat elevernas tillgång till en elevhälsa som används förebyggande och hälsofrämjande. I många skolor saknar elevhälsan möjlighet att leva upp till de krav och de behov som finns. Vanliga problem är till exempel att psykologtid endast köps in vid behov, vilket innebär att psykologen inte deltar aktivt i det förebyggande arbetet. Det förekommer också att alla elevhälsans kompetenser, exempelvis skolläkare eller specialpedagoger, inte finns tillgängliga i den dagliga verksamheten.

– Brister i elevhälsan får konsekvenser i många delar av skolornas verksamhet och drabbar hårdast de elever som har störst behov av stöd. Vi har i flera granskningar pekat på betydande behov av elevhälsans insatser, till exempel när det gäller stöd till elever, utreda långtidsfrånvaro, hälsofrämjande insatser och i insatser för att möta nyanlända elevers behov. Samtidigt är elevhälsan det område där vi i tillsynen ser mest brister. Det är en oroande bild, säger Helén Ängmo.

Huvudmän utelämnar delar av utbildningen i sitt kvalitetsarbete

Rapporten visar också att många huvudmän och skolor klarar regelverk och kvalitet i utbildningen relativt bra, men att det ofta finns stora skillnader inom och mellan skolor i samma kommun eller hos samma fristående skolhuvudman. En viktig orsak är att kvalitetsarbetet – alltså arbetet med att planera, följa upp och utveckla utbildningen – inte är säkrat. Bristerna handlar många gånger om att kvalitetsarbetet inte omfattar alla väsentliga delar som huvudmannen ansvarar för. Ofta fokuseras grundskolan medan andra skolformer som gymnasieskola och vuxenutbildning inte finns med. Det är också relativt vanligt att kvalitetsarbetet inte omfattar till exempel värdegrundsarbete eller skolornas mottagande och utbildning av nyanlända elever.

– Ett fungerande kvalitetsarbete är en grundförutsättning för en framgångsrik skola. Det handlar om att arbeta systematiskt istället för att göra engångsvisa insatser. Det är också centralt att inte missa viktiga delar av skolans arbete – utbildningen bildar en viktig helhet och det måste synas i kvalitetsarbetet, säger Helén Ängmo. 

Läs mer

Skolinspektionens årsrapport 2016 beskriver även myndighetens erfarenheter kring långtidsfrånvaro, nyanländas lärande, särskilt stöd och extra anpassningar samt resursfördelning. 

Rapporten kan laddas ned på www.skolinspektionen.se/arsrapport-2016

Presskontakt

För frågor till generaldirektör Helén Ängmo kontakta Skolinspektionens presstjänst, 08-586 080 60

Linda Källman, utredare, 08-586 083 82

Presstjänsten, 08-586 080 60