Till huvudinnehåll

Publikationer & webbinarier

Innehåll:


Förskolan

Förskolerektors ledning

Granskning visar att på flera förskolor behöver rektor ta ett större ansvar för att leda den pedagogiska verksamheten, så att alla barn får goda möjligheter att utvecklas och lära. Många som driver förskolor behöver också ge rektorerna bättre förutsättningar att utveckla verksamheten.
Rapporten publicerades 2016.

Om att ta ansvar för den pedagogiska verksamheten

Förskolans pedagogiska uppdrag

Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Sedan 2011 har legitimerade förskollärare i uppdrag att bedriva undervisning i förskolan. Skolinspektionens granskning av 82 förskolor visar dock att det är oklart på många förskolor hur undervisningen ska bedrivas och vad förskollärarnas ansvar för undervisningen innebär.
Rapporten publicerades 2016.

Om undervisning, lärande och förskollärares ansvar

Undervisning i förskoleklass

Granskningen visar att många pedagoger i förskoleklass skapar en trygg, stödjande och uppmuntrande miljö för sina elever. Men de får ofta lägga upp arbetet själva, utan tydlig ledning från rektor och styrdokument.
Rapporten publicerades 2015.

Undervisning i förskoleklass

Förskolans arbete med det förstärkta peda­gogiska uppdraget

Granskningen visar att förskolans personal har en stark drivkraft att ge barnen en lärorik, rolig och lustfylld vistelse på förskolan. Vid varje förskola finns goda exempel på väl fungerande arbete kring något eller några av de granskade områdena.
Rapporten publicerades 2012.

Förskola, före skola - lärande och bärande 

Förskolans pedagogiska uppdrag

Granskningen visar att förskolans läroplan (Lpfö 98) inte alltid finns med som en medveten utgångspunkt i planeringen av förskolornas verksamhet. De mål som berör språkutveckling och matematikutveckling genomsyrar den dagliga verksamheten. De övriga målen är dock inte lika tydligt framträdande.
Rapporten publicerades 2016.

Om undervisning, lärande och förskollärares ansvar


Grundskolan

Att skapa förutsättningar för delaktighet i undervisningen

Det är centralt för alla elevers lärande och utveckling att de är delaktiga. Skolinspektionen har granskat hur lärare skapar förutsättningar för att alla elever ska kunna vara delaktiga i undervisningen. Granskningen utgår från delaktighetsmodellens sex aspekter: tillhörighet, tillgänglighet, samhandling, erkännande, engagemang och autonomi.
Rapporten publicerades 2018.

Att skapa förutsättningar för delaktighet i undervisningen

Undervisning i fritidshemmet

Fritidshemmen har ett tydligt uppdrag att stimulera elevernas utveckling och lärande. Men fritidshemmens undervisning är ofta osynlig i skolans praktik, eftersom många rektorer inte prioriterar styrning och ledning av verksamheten.
Rapporten publicerades 2018.

Undervisning i fritidshemmet, inom områdena språk och kommunikation samt
natur och samhälle

Sex- och samlevnadsundervisning

Målet med sex- och samlevnadsundervisningen är att stärka elevernas självkänsla och handlingskompetens och att möjliggöra medvetna val som rör hälsa, relationer och sexualitet. Men många lärare uppger i granskningen att det är svårt att undervisa i ämnet.

Granskningen visar att endast ett fåtal av de besökta skolorna gör en tydlig koppling mellan sex och samlevnad och skolans övergripande värdegrundsarbete. Detta ser Skolinspektionen allvarligt på. 
Rapporten publicerades 2018.

Sex och samlevnadsundervisning

Tematisk analys: Undervisning i NO-ämnen

I denna tematiska analys visar Skolinspektionen på utmaningar och möjligheter till utveckling av undervisningen i de naturorienterande ämnena. Det handlar om hur undervisningen kan göra eleverna delaktiga och visa att kunskaperna är relevanta för dem, att synliggöra det naturvetenskapliga innehållet, att introducera eleverna till naturvetenskapliga processer och ge dem tillgång till det naturvetenskapliga språket. Analysen bygger på iakttagelser från våra tidigare granskningar, men tar också stöd i senare forskning och i de internationella kunskapsmätningarna.
Rapporten publicerades 2017.

Att göra naturvetenskapen synlig och relevant
för varje elev

Lärarstöd och arbetsformer i grundskolan

Skolinspektionen gjorde den 18 oktober 2016 oanmälda besök på 60 slumpmässigt utvalda grundskolor runt om i landet för att få en ögonblicksbild av vilket lärarstöd som ges i årskurs 3 och årskurs 6, samt vilka arbetsformer som används. Resultatet redovisas i denna rapport. Eleverna i årskurs 3 fick inte tillräckligt lärarstöd vid nästan var femte tillfälle där Skolinspektionen observerade helklassundervisning i en oanmäld granskning under hösten.
Rapporten publicerades 2017.

Arbetsformer och lärarstöd i grundskolan
på 60 grundskolor den 18 oktober 2016 (Ladda ner rapporten)

Läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i åk 4–6

Granskningen visar att skolan måste ge eleverna bättre möjligheter att utveckla sin läsförståelse och skrivförmåga och därmed också sin förmåga att tänka, kommunicera och lära. Framför allt behövs ett mer aktivt stöd från lärarna.
Rapporten publicerades 2016.

Läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i åk 4-6

Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7–9

I dag ställer samhället stora krav på att samtliga medborgare kan läsa, förstå och värdera det som läses. Skolinspektionen har därför granskat kvaliteten i undervisningen i svenska.
Rapporten publicerades 2012.

Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Utmaningar i undervisningen

Många elever vill ha och behöver mer utmaningar i undervisningen. I arbetet med att granska skolorna ser Skolinspektionen exempel på elever som skulle kunna nå längre i sitt lärande. De fungerar ofta väl i skolan, men behöver mer utmaningar för att inte gå miste om den utveckling de har rätt till. Det visar en tematisk analys från Skolinspektionen.
Rapporten publicerades 2016.

Utmaningar i undervisningen
Många elever behöver mer stimulans och utmaningar (Ladda ned rapporten)

Mer varierad läs- och skrivundervisning kan öka motivation och intresse

Resultaten ger en bild av hur det ser ut i de granskade klasserna vid elva utvalda skolor och kan inte generaliseras till nationell nivå. Men flera av resultaten ligger i linje med vad andra resultat från forskningsrapporter och utredningar visar.

Mer varierad läs- och skrivundervisning-kortrapport 2015 

Undervisningen i historia

Skolinspektionen har granskat om historieundervisningen i årskurs 7-9 skapar samband mellan olika tidsdimensionerna dåtid, nutid och framtid. Granskningen visar att eleverna inte får tillräckliga möjligheter att reflektera över sin egen roll i historien och hur historia kan användas i exempelvis politiska syften. Andra delar av undervisningen håller däremot hög kvalitet.
Rapporten publicerades 2015.

Undervisningen i historia

Teknik – gör det osynliga synligt

Granskningen visar att teknikämnet många gånger har en undanskymd plats och att undervisningens kvalitet behöver förbättras på flera sätt, bland annat för att bli mer relevant och intressant för eleverna.

Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning

Undervisning i SO-ämnen år 7-9

Huvudresultaten visar att undervisningen på varannan granskad skola inte ger fullgoda förutsättningar för eleverna att utveckla SO-ämnenas ämnesspecifika förmågor. Arbetet med ämnesövergripande undervisning behöver också organiseras bättre.

Rapporten publicerades 2013.

Mycket kunskap men för lite kritiskt kunskapande

Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7–9

Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen i svenska och naturorienterande ämnen, årskurs 4-6, när det gäller läsprocessen.
Rapporten publicerades 2012.

Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9

"Min blev blå!" - Men varför då? En granskning av NO-undervisningen

I nära hälften av skolorna får eleverna inte undervisning inom alla centrala områden i kursplanen för NO. Granskningen visar också på framgångsfaktorer för no-undervisningen.
Rapporten publicerades 2012.

En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan
årskurs 1-3

Idrott och hälsa i grundskolan

Rapporten redovisar resultatet av Skolinspektionens kvalitetsgranskning med inriktning mot skolhuvudmäns och skolors insatser för undervisningen i idrott och hälsa i årskurserna 4-6. Granskningen har visat att undervisningen har en lös koppling till kursplanen.
Rapporten publicerades 2012.

Idrott och hälsa i grundskolan - Med lärandet i rörelse

Fysik i mellanåren – bortgömt men inte bortglömt

Fysikundervisningen är ofta uppskattad bland eleverna. Skolorna brister dock i uppföljningen och bedömningen av elevernas kunskapsutveckling samtidigt som eleverna sällan känner till målen eller varför ämnet är viktigt.
Rapporten publicerades 2011.

Rapport om undervisningen i fysik i de mellersta grundskoleåren

Musik i grundskolan

Musikämnet har en viktig roll i att fylla elevernas utveckling och lärande och ämnet tycks vara uppskattat. Granskningen visar dock att eleverna ofta inte får den undervisning de har rätt till. Vidare är deras möjligheter till att utveckla kunskaper inom ämnet och nå målen inte likvärdiga.
Rapporten publicerades 2011.

Musik i Grundskolan - Är du med på noterna rektorn?

Moderna språk

Det är obligatoriskt att välja ett språk att studera i grundskolan. Det ställer höga krav på skolan vad gäller information, individanpassning och kvalitet i undervisningen. Den här kvalitetsgranskningen har bland annat visat att elever behöver få bättre möjligheter att tala målspråket och att skolorna inte analyserar varför elever hoppar av språkstudierna.
Rapporten publicerades 2010.

Moderna språk (Ladda ned rapporten)

Undervisningen i svenska i grundsärskolan

Kvalitetsgranskningen visar framför allt att undervisningen i grundsärskolan inte ger eleverna tillräckliga förutsättningar att utveckla de språkliga förmågor som uttrycks i grundsärskolans kursplan i svenska.
Rapporten publicerades 2010.

Undervisning i svenska i grundsärskolan (Ladda ned rapporten)

Läsprocessen i svenska och naturorienterade ämnen

I dag ställer samhället stora krav på att samtliga medborgare kan läsa, förstå och värdera det som läses. Skolan har ett avgörande ansvar att säkerställa att alla elever får de kunskaper som krävs för att klara av detta.
Rapporten publicerades 2010.

Läsprocessen i svenska och naturorienterade ämnen (Ladda ned rapporten)

Fysik utan dragningskraft

Undersökningar har visat att fysik är ett av de ämnen där resultaten bland eleverna är som sämst. Den här granskningen visar på ett flertal utvecklingsområden för att höja elevernas resultat.
Rapporten publicerades 2010.

Fysik utan dragningskraft (Ladda ned rapporten)

Framgång i undervisningen

Tilltro till varje elevs förmåga, att skolan anpassar undervisningen efter varje elev och att lärarna fungerar som tydligare ledare – det är tre viktiga faktorer för en framgångsrik undervisning. Det visar denna sammanställning av aktuell forskning som Skolinspektionen har tagit fram.
Rapporten publicerades 2010.

Framgång i undervisningen (Ladda ned rapporten)

Undervisning i matematik

Den här kvalitetsgranskningen visar bland annat att många elever i grundskolan inte får den matematikundervisning som de har rätt till. Den visar även på goda exempel i de skolor som besökts. 
Rapporten publicerades 2009.

Undervisningen i matematik – utbildningens innehåll och ändamålsenlighet


Gymnasiet 

Garanterad undervisningstid i gymnasieskolan

Alla elever i gymnasieskolan har rätt till en miniminivå för garanterad undervisningstid. Undervisningstiden är en av gymnasieskolans viktigaste resurser och en viss mängd undervisningstid är nödvändig för att ge goda och likvärdiga förutsättningar för lärande. Vår granskning visar att flera huvudmän och rektorer inte prioriterar elevernas rätt till garanterad undervisningstid.
Rapporten publicerades 2018.

Garanterad undervisningstid i gymnasieskolan

Helhet i utbildningen på gymnasiets yrkesprogram

Skolinspektionen har granskat om helhet och sammanhang i utbildningen skapas utifrån den kunskap som uttrycks i examensmålen för elever på yrkesprogram. Granskningen visar att samverkan mellan yrkeslärare och lärare i gymnasiegemensamma ämnen inte är ett etablerat arbetssätt. Vidare framkommer att undervisningen sällan utgår från examensmålen och att det finns ett flertal organisatoriska hinder som försvårar möjligheter till samarbete över ämnes- och kursgränserna.
Rapporten publicerades 2017.

Helhet i utbildningen på gymnasiets yrkesprogram

Senare matematik i gymnasieskolan (matematik 3c) 

Matematik kurs 3c är en kurs på senare nivå i gymnasieskolan. Där ska  eleverna ges förutsättningar att utveckla ett antal förmågor som exempelvis att formulera, analysera och lösa matematiska problem samt att värdera valda strategier, metoder och resultat. Kursen är bara obligatorisk för naturvetenskaps- och teknikprogrammet. Syftet med granskningen har varit att ta reda på om undervisningen utformas så att eleverna får möjlighet att utveckla sin begrepps- och problemlösningsförmåga. Granskningen har omfattat 21 kommunala och 12 fristående skolor. Den bygger på intervjuer med cirka 170 lärare, rektorer och elever, observationer av 65 lektioner samt en enkät som besvarades av drygt 1000 elever.
Rapporten publicerades 2016.

Senare matematik i gymnasieskolan (matematik 3c)

Utmaningar i undervisningen

Många elever vill ha och behöver mer utmaningar i undervisningen. I arbetet med att granska skolorna ser Skolinspektionen exempel på elever som skulle kunna nå längre i sitt lärande. De fungerar ofta väl i skolan, men de behöver mer utmaningar för att inte gå miste om den utveckling de har rätt till. Det visar en tematisk analys från Skolinspektionen.
Rapporten publicerades 2016.

Utmaningar i undervisningen - Många elever behöver mer stimulans och utmaningar

Lärarstöd och arbetsformer i gymnasieskolans yrkesprogram

Många elever vill ha och behöver mer utmaningar i undervisningen. I arbetet med att granska skolorna ser Skolinspektionen exempel på elever som skulle kunna nå längre i sitt lärande. De fungerar ofta väl i skolan, men de behöver mer utmaningar för att inte gå miste om den utveckling de har rätt till. Det visar en tematisk analys från Skolinspektionen.
Rapporten publicerades 2016.

Lärarstöd och arbetsformer i gymnasieskolans yrkesprogram

Lärarstöd och arbetsformer i fristående gymnasieskolor

Under en oanmäld granskning har Skolinspektionen kartlagt arbetsformer och lärarstöd på fem olika yrkesprogram på gymnasiet. Resultatet visar att det i mer än en fjärdedel av den observerade undervisningen förekommer begränsat lärarstöd. Lärarstödet var lägst när eleverna hade individuellt arbete.
Rapporten publicerades 2013.

Lärarstöd och arbetsformer i fristående gymnasieskola

Undervisning på yrkesprogram

Skolinspektionen har granskat undervisningen på de fem yrkesprogram som har uppvisat störst problem med studieavbrott. På 60 av de 64 skolor som ingår i granskningen behöver man utveckla sitt arbete för att minska risken för avhopp. Granskningen visar också på flera framgångsfaktorer för att hjälpa eleverna att fullfölja yrkesutbildningen.
Rapporten publicerades 2013.

Undervisning i yrkesprogram (Ladda ned rapporten)

Mer än vad du kan tro - granskning av religionskunskap på gymnasieskolan

Undervisningen i religionskunskap på gymnasiet följer generellt sett styrdokumenten och lärarna lyckas ofta skapa en trygg stämning i klassrummen. Men det finns viktiga områden där undervisningen måste öka i kvalitet för att verkligen beröra eleverna.
Rapporten publicerades 2012.

Mer än vad du kan tro - granskning av religionskunskap på gymnasieskolan

Samhällskunskap i gymnasieskolan

Denna rapport redovisar resultatet av Skolinspektionens kvalitetsgranskning av 38 gymnasieskolors Samhällskunskapsundervisning. Granskningen visar bland annat att undervisningen genomsyras av att sträva mot uppställda mål  och att lärarna ger eleverna möjligheter att påverka kursens innehåll, arbetssätt och redovisningsformer. Samtidigt visar granskningen att skolornas insatser för elever som riskerar att inte nå kursens mål är otillräckliga.
Rapporten publicerades 2011.

En kvalitetsgranskning av undervisningen i Samhällskunskap A på tre yrkesförberedande program

Undervisningen i matematik 

Den här kvalitetsgranskningen visar att påfallande många lärare bedriver en undervisning som inte till alla delar ligger i linje med styrdokumenten för ämnet matematik. Därför får inte alla elever en undervisning som ger dem verktyg att förstå matematik och att använda och utnyttja hela sin förmåga.
Rapporten publicerades 2010.

Undervisningar i matematik i gymnasieskolan (Ladda ned rapporten)

Svenska i gymnasieskolan

Skolinspektionen har granskat undervisningen i svenska A och B i gymnasieskolan på fyra yrkesförberedande program. Granskningen visar att anpassningen av ämnet svenska till den studieinriktning eleverna valt varierar mellan en i stort sett obefintlig till en genomtänkt anpassning.
Rapporten publicerades 2010.

Svenska i gymnasieskolan (Ladda ned rapporten)


Vuxenutbildning

Undervisning i svenska för invandrare

I denna granskning har SFI-undervisningen stått i fokus. Rapporten redovisar resultat med inriktning mot hur vuxenutbildningen i svenska för invandrare främjar elevers möjligheter att lära sig och utveckla ett funktionellt andraspråk. Skolinspektionen ser en varierad bild. Främst syns problem kring individanpassning i undervisningen, vilket är bekymmersamt för de elever som behöver mer utmaningar.
Rapporten publicerades 2018.

Undervisning i svenska för invandrare

Svenskundervisning för invandrare (sfi)

Skolinspektionen har granskat svenskundervisning för invandrare (sfi) i 39 kommuner i landet genom en riktad tillsyn. Syftet var att skapa underlag för en bild av hur nyanlända som omfattas av etableringslagen erbjuds sfi inom en månad och hur övriga som har rätt till sfi erbjuds sådan inom tre månader. Tillsynen visar att det finns ett stort utrymme för förbättringar.
Rapporten publicerades 2011.

Svenskundervisning för invandrare sfi 2011

Ändamålsenlighet och resultat i svenskundervisningen för invandrare (sfi)

Resultaten i granskningen visar framför allt att kommunerna måste sätta fokus på sfi och i högre grad prioritera denna utbildning. Undervisningens planering och genomförande måste präglas av att de studerandes bakgrund och erfarenheter i betydligt större utsträckning respekteras.
Rapporten publicerades 2011.

Ändamålsenlighet och resultat i svenskundervisningen för invandrare (sfi)

Svenskundervisning för invandrare (sfi)

Rapporten sammanfattar granskningen av svenskundervisningen för invandrare, lyfter fram exempel på hur sfi kan individanpassas och bedrivas med hög kvalitet och ger förslag på områden där utbildningen kan förbättras.
Rapporten publicerades 2010.

Svenskundervisning för invandrare (Ladda ned rapporten)

Senast uppdaterad: 29 juni 2020