Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi får ofta inte den likvärdiga utbildning som de har rätt till. Nästan alla granskade skolor behöver utveckla arbetet med att anpassa undervisningen. Det visar Skolinspektionens kvalitetsgranskning ”Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i grundskolan”.

Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi är en form av dold funktionsnedsättning som ofta ger stora problem att stava och läsa med flyt och förståelse. Det kan också vara svårt  att uppfatta helheten i längre texter. Som en följd av detta riskerar  eleverna att få problem i så gott som alla ämnen i skolan.

Syftet med denna granskning var att studera om elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi får den likvärdiga utbildning de har rätt till och möjligheter att nå nationella mål. Detta har inte tidigare granskats närmare av en tillsynsmyndighet. I granskningen, som gjordes under 2010, ingår 21 grundskolor och deras huvudmän. Iakttagelserna gäller de granskade verksamheterna - granskningen ger inte en bild av förhållandena i hela landet.

De viktigaste resultaten i korthet

• Att uppmärksamma, kartlägga och utreda läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Två tredjedelar av verksamheterna (13 av 21) fokuserar vid kartläggningar och utredningar främst på den enskilde elevens styrkor och svårigheter. Råd och rekommendationer utifrån utredningarna får ett tydligt genomslag endast i hälften av verksamheterna.
• Anpassningen av undervisningen behöver utvecklas i nästan samtliga skolor (20). Alternativa verktyg används bara i begränsad omfattning som en del i anpassningen av undervisningen. I hälften av skolorna sker anpassning av undervisningen vanligtvis genom insatser utanför den ordinarie klassens ram,  istället för att ingå som en del i den dagliga undervisningen.
• Särskilt stöd. I drygt en tredjedel av skolorna (8) får eleverna särskilt stöd endast i några ämnen. I hälften av skolorna (10) ges stödet främst utanför den ordinarie klassen, trots att det enligt läroplanen (Lpo 94) i första hand ska ges inom den ordinarie klassens ram.
• Lärarnas behov av kompetensutveckling. För att lärarna i såväl tidigare som senare årskurser ska kunna möta elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi behöver de i de flesta av verksamheterna (16) få ökad tillgång  till kompetensutveckling inom området.
• Att följa upp måluppfyllelsen för eleverna. Två tredjedelar av skolorna (14) behöver utveckla arbetet med att på skolövergripande nivå följa upp och utvärdera måluppfyllelsen för alla elever, inklusive elever i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. I ungefär motsvarande grad (15) behöver detta arbete utvecklas även på huvudmannanivå.

Skolbeslut och övergripande rapport

Varje huvudman och skola som har granskats  har fått ett eget beslut där Skolinspektionen beskriver och bedömer verksamheten. Skolinspektionen följer upp alla beslut för att se till att åtgärder vidtas utifrån de krav och rekommendationer som Skolinspektionen har gett. Skolinspektionen har även sammanfattat resultatet av granskningen i en övergripande rapport.